dc.contributor.author | Håkansson, Camilla | |
dc.date.accessioned | 2011-10-10T09:12:07Z | |
dc.date.available | 2011-10-10T09:12:07Z | |
dc.date.issued | 2011-10-10 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/27840 | |
dc.description | Specialarbete, 15 hp
Svenska som andraspråk
SSA133
Ht 2011
Handledare: Julia Prentice | sv |
dc.description.abstract | Uppsatsen är en undersökning av avvikelser från idiomatisk svenska i texter skrivna av avancerade tyska inlärare i svenska. Informanterna har läst svenska som främmande språk vid Kiels universitet i Tyskland i fem till sju terminer.
Undersökningens syfte är att utifrån några konkreta exempel försöka analysera vad som skiljer informanternas texter från idiomatisk svenska. Uppsatsen koncentreras kring de två begreppen informationsstruktur och lexikon. Resultatet har jämförts med forskning på området och materialet har sedan analyserats och kommenterats av svenska informanter i samma ålder som de tyska inlärarna.
Resultatet visar att de tyska inlärarna för över språkspecifika drag från sitt modersmål vilket inte uppfattas som naturlig svenska av de svenska informanterna. Satser som börjar med ett objekt ändras av de svenska informanterna till att börja med ett formellt subjekt i stället. På detta sätt förskjuts tyngdpunkten i satsen vilket stämmer bättre med svensk satsstruktur som gärna vill ha ny information till höger i satsen.
Genom en kategorisering av materialet kan fastställas att flest avvikelser finns i kategorierna enkla ord och konventionaliserade fraser. Informanterna har ofta använt sig av ord som existerar i svenskan men använt dem i fel kontext, vilket betyder att de inte känner till ordets eller frasens alla betydelser och användningsområden. En kategorisering av de lexikala enheterna i ordklasser gav resultatet att verb innehåller flest avvikelser i materialet. Verben tillhör en svår kategori där det är viktigt att lära sig alla aspekter. En slutsats blir därför att inlärarna måste öka medvetenheten kring de lexikala enheternas olika funktioner och betydelser för att uppnå ett mer idiomatiskt språk.
Undersökningen visar även att informanterna i stor utsträckning använder sig av transfer som strategi när de inte behärskar ett ord. Ca 45 % av alla avvikelser som finns i materialet har bedömts som transfer.
Ca hälften av alla avvikelser gäller frekventa ord, vilket återigen tyder på att de tyska informanterna inte i tillräckligt stor utsträckning har lärt sig de lexikala enheternas alla funktioner och kombinationsmöjligheter.
Avslutningsvis kan jag konstatera att avvikelser som görs inom informationsstruktur och lexikon har stor betydelse för om språket ska uppfattas som idiomatiskt eller inte. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Uppsats | sv |
dc.subject | informationsstruktur | sv |
dc.subject | lexikon | sv |
dc.subject | svenska som främmande språk | sv |
dc.subject | tyska inlärare | sv |
dc.title | Informationsstruktur och lexikon – Avvikelser i texter skrivna av tyska inlärare i svenska | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | HumanitiesTheology | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Swedish | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket | swe |
dc.type.degree | Student essay | |