Barnboksöversättningens komplexitet Om hur illustrationer, högläsning och dubbel målgrupp kan påverka översättarens val

Abstract

I denna uppsats analyseras en egen översättning för att kartlägga och exemplifiera de problem som kan uppstå under arbetet med att översätta en barnbok. Fokus ligger på de särdrag som är typiska för barnböcker och hur dessa särdrag kan påverka översättarens val under översättningsarbetet. Vid översättning av barnböcker måste översättaren ta särskild hänsyn till faktorer som vanligtvis inte förekommer vid skönlitterär översättning för vuxna; barnböcker innehåller ofta illustrationer som ska samspela med texten, de är avsedda att läsas högt för barn och de har en dubbel målgrupp (barn och vuxna). Materialet för uppsatsen består av en egen översättning av den franska barnboken Le secret d’Ugolin av Beatrice Alemagna från 2000. Materialet består även av resultat från en enkätundersökning som distribuerats till förlag, med avsikt att undersöka i vilken omfattning förlag kan påverka barnboksöversättningarnas utformning samt ta reda på hur barnboksöversättarens arbetsvillkor ser ut – faktorer som också kan påverka slutproduktens utformning. Analysen av den egna översättningen visar att översättare som arbetar med barnböcker måste ta många faktorer i beaktande för att kunna producera en översättning som fungerar i den nya kommunikationssituationen på målspråket. Enkätundersökningen som ingår i uppsatsen får sägas visa att förlagen och de enskilda redaktörerna utövar ett inflytande på utformningen av de översatta barnböcker som ges ut idag. Dessa faktorer kan påverka översättarens val och därmed leda till att översättningen uppfattas som mindre trogen källtexten.