Sex elevtexter om sex. Skrivpraktik i en gymnasiekurs i sex och samlevnad

Abstract

Syfte: Syftet med studien är att försöka synliggöra vilka genrer ett antal gymnasieelever tillämpar när de skriver texter inom en 50-poängskurs i sex och samlevnad. Teori: Skrivande placeras i ett sociokulturellt perspektiv där eleverna får använda skrivandet för att bearbeta nyvunna kunskaper. Textanalyserna tar stöd i genrepedagogiken och systemfunktionell grammatik. Material och metod: Tre skrivuppgifter bestående av lärarinstruktioner och elevtexter i en kurs i sex och samlevnad är undersökningens material. Skrivuppgift Kulturmöten observerades i klassrummet, observationsprotokollet utgör en del av materialet. Ansatsen för textanalyserna är abduktiv då analysen inleds med ett införskaffande av teoretiska kunskaper som sedan tillämpas på de analyserade texterna. Tillvägagångssättet vid val av analysverktyg är tentativt. Lärarinstruktionerna och elevtexterna analyseras med delvis olika analysverktyg: analys av skrivförlopp, genresteg, genrer, innehållsanalys av ett genresteg, interpersonell analys samt analys av vilka processer verben uttrycker. Resultat: Skrivuppgifterna syftar till att eleverna ska bryta nya kunskaper mot sin identitet varför uppgifterna ofta utformas så att eleverna får gå in en roll. En skrivuppgift består i att svara på ett fiktivt brev författat av läraren på tema Kvinnomisshandel. Innehållsanalysen av lärarens brev jämfört med två elevers visar att eleverna förhåller sig olika till lärarens modellbrev. En annan skrivuppgift är att skriva en insändare på temat Kulturmöten och en tredje att skriva en återberättande text ”En förälskelse jag minns”. De fiktiva uppgifterna kan göra att texterna kan tolkas inom ramen för en dubbel dialog, dels mellan skribent och läsare och dels mellan genrekonvention och genreutmaning. Den kontextuella ramen för texterna påverkar också deras innehåll. I det skrivförlopp på tema Kulturmöten som analyseras framgår att lärarens undervisning koncentreras på innehållet, inte hur texten ska skrivas. Samtidigt är lärarens instruktioner tydligt inriktade på att uppmuntra eleven till personliga ställningstaganden och engagemang. Lärarens instruktioner är skrivna i olika genrer, som en instruktion eller som ett personligt brev. Fem av sex elevtexter innehåller argumenterande genresteg. Innehållet i sex och samlevnad tycks kräva texter skrivna med engagemang vilket realiseras i texternas språkliga yta. Den interpersonella analysen av skribent – och mottagarreferent som genomförs på en av skrivuppgifterna, Kulturmöten, visar elevens närvaro i texten genom bruket av pronomen i första person. Analysen av vilka processer verben uttrycker visar att flera av texterna innehöll fler mentala processer än förväntat. En möjlig slutsats gällande skrivpraktik för skrivuppgifter i kursen sex och samlevnad är alltså att texterna ofta innehåller argumenterande genresteg, har uttalad skribentreferens samt ofta utrycker mentala processer.