| dc.description.abstract | Sammanfattning
Vad är det för slags kunskap man förväntas tillägna sig på musiklärarutbildningen? Jag har här undersökt
kursplaner för musiklärarutbildningen och speglat dem i äldre utbildningar, även i ungdomsskolans läroplaner.
Mitt syfte är att ta reda på vad som kan läsas i tre kursplaners kursmål på tre musiklärarutbildningar med
avseende på bildningsideal och kompetensaspekter. Jag tar hjälp av Krathwohls reviderade taxonomi för att få
syn på skillnader och likheter i kompetenser mellan kursmålen. De undersökta kursmålen är hämtade från kurser
i klassmetodik/didaktik, klassensemble och musikhistoria/antropologi. Dessa skiljer sig något i utformning och
namn mellan skolorna men likheterna vad gäller innehåll gör dem jämförbara. Kurserna är hämtade från
musiklärarutbildningarna i Göteborg, Stockholm och Piteå och sammanlagt ingår nio kursplaners kursmål i
studien.
Kursmålen som jag undersökt har övergripande formuleringar. Det verkar som om ämnesspecifika mål har
fått ge vika för de övergripande målen, och detta kan vara anledningen till att målen saknar musikaliska begrepp.
Detta kan vara ett uttryck för att musiklärarprofessionen är svag. Metakognition förekommer endast i två av de
nio undersökta kursernas kursmål. Att begrepp inte förekommer i kursmålen behöver inte betyda att
undervisning är fri från dessa. Viss forskning som jag har tagit del av pekar på att musikundervisning tenderar att
vara synnerligen ämnesspecifik. Den klassiska musiken behandlas inte på samma sätt nu som på 1950-talet. Då
spelades den, nu studeras den teoretiskt inom musikhistoriekurser. Det som framförallt utövas praktiskt, d.v.s.
spelas, speglar den populärmusikkultur som finns i samhället idag. Lärares förmåga att formulera styrdokument
är en central yrkeskompetens som kräver ett gemensamt didaktiskt språk. Jag drar slutsatsen efter mitt arbete att
denna yrkeskompetens hos musiklärare borde stå inför ett starkt behov av utveckling. | sv |
