Slöjd, ett hantverksämne? – En kvalitativ analys av slöjdens kursplaner

Abstract

Sammanfattning:

Syftet med denna uppsats var att undersöka den svenska skolslöjden ur ett hantverksperspektiv. Detta genom att kvalitativt analysera kursplaner i ämnet. Denna analys skedde utifrån frågorna: Kan man tala om hantverkskunskaper i den svenska skolslöjden? Vad är hantverkskunskap? Hur har utrymmet för hantverkskunskaper i slöjden förändrats över tid? Vilket utrymme har hantverkskunskaperna i den nya kursplanen? Denna undersökning har visat att hantverkskunskaper (eller egentligen strävan mot dessa) finns som inslag i den svenska skolslöjden. Uppsatsen har också lett till en definition av hantverksbegreppet att bygga en diskussion på och en undersökning kring. På frågan, Hur har utrymmet för hantverkskunskaper i slöjden förändrats över tid? har analysen av slöjdämnets kursplaner visat på flera stora skillnader rörande hantverkskunskapernas roll i slöjdämnet. Dessa skillnader är att ämnet, i fråga om hantverksfokus, rört sig bort från detta under kursplanerna Lgr 69 och Lgr 80 då betoningen på kunskaper att hantera verktyg och metoder samt tillverka funktionella föremål, så gott som helt försvann. Hantverkskunskaperna fick också en mer tillbakadragen roll i verksamheten och sågs snarare som ett medel, som syftade till att utveckla andra egenskaper hos eleverna, än mål i sig. I och med Lpo 94 hamnade slöjdprocessen i fokus då elevens idé och val till stor del styrde innehållet, men även i denna kursplan har hantverkskunskaperna en tillbakadragen roll. När det gäller utvecklingen i Lgr 11, och uppsatsens sista fråga, Vilket utrymme har hantverkskunskaperna i den nya kursplanen? har undersökningen visat att hantverkskunskaperna i och med denna kursplan får en renässans. Detta visar sig bland annat genom att olika hantverkstekniker på nytt blir aktuella samt att dessa kunskaper åter formuleras som en del av undervisningens syfte och mål, och har ett värde i sig, istället för vara ett medel för annan utveckling.