| dc.description.abstract | Bakgrund
Den internationella undersökningen PIRLS (2007) ) visar att elever i årskurs fyra läser allt sämre, samt har en försämrad attityd gentemot läsning. I de svenska resultaten i studien framkom också en signifikant skillnad mellan flickor och pojkar vad det gällde läsprovsresultat. De svenska flickorna hade betydligt bättre resultat än vad pojkarna hade. Resultaten fick mig att vilja undersöka hur pedagoger ser på kön och genus när det gäller barns läsning. Forskare menar också att pojkar ser läsning som något feminint, vilket gör att de inte vill läsa. Det blev därför intressant för mig att undersöka hur pedagoger i början av barns lärande, förskolan, arbetar för att främja läslusten hos barnen, och om det finns någon skillnad i hur de bemöter pojkars och flickors läslust.
Syfte
Undersökningen syftar till att undersöka om pedagoger i förskolan bemöter barns läslust på olika sätt, beroende på barnets kön. Syftet är också att undersöka hur pedagogerna aktivt arbetar för att främja barnens läslust.
Metod
Som undersökningsmetod har jag genomfört kvalitativa intervjuer med pedagoger som är verksamma i förskolan, samt utfört observationer av pedagogernas arbete med barnen. Jag har intervjuat fyra pedagoger som är verksamma på två olika avdelningar, på samma förskola.
Resultat
I min studie har jag kommit fram till att pedagogernas arbete med läslusten påverkas av barnens kön. Den spontana tanken hos pedagogerna är att könet inte ska påverka, men djupare intervjufrågor, samt observationer, visar att så inte är fallet. På förskolan finns ingen gemensam förhållning till hur genusarbete, eller arbete med läslusten ska främjas, men pedagogerna arbetar mycket med fånga upp stunderna i vardagen för att öka barnens språkliga intresse. | sv |
