Yes, we can exaggerate! En översättningsvetenskaplig studie av användningen av retoriska stilfigurer i ett amerikanskt politiskt tal, dess svenska översättning och ett svenskt politiskt tal

Abstract

Abstract Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra användningen av retoriska stilfigurer i politiska tal av den amerikanske presidenten Barack Obama och den svenske statsministern Fredrik Reinfeldt. Hypotesen är att det amerikanska talet har en starkare strävan att med hjälp av retoriska stilfigurer övertyga åhörarna än det svenska talet har. En svensk översättning av Obamas tal undersöks också för att se om användningen av stilfigurer skiljer sig från originalet och/eller om det möjligtvis får en mer ”svensk” karaktär i fråga om retorik. Uppsatsen utgår från teori om klassisk retorik och stödjer sig framför allt på Hellspongs Konsten att tala (2004). Översättningsperspektivet utgår från Ingos Konsten att översätta (2007). Metoden är kvalitativ innehållsanalys vilket innebär att det insamlade och avgränsade materialet både tolkas och beskrivs. Resultatet visar att det framför allt i det amerikanska talet finns en stark tendens att överdriva, alltså att använda sig av stilfiguren hyperbol. Det förekommer också ett flertal allusioner; syftningar till andra personer, tal och händelser. Obama använder sig också av olika typer av upprepningar för att förstärka sitt budskap. I översättningen faller en del metaforer, allitterationer och identiska upprepningar bort. Det som är mest typiskt för det amerikanska talet består dock och översättningen får därför inte en mer ”svensk” karaktär. Fredrik Reinfeldt överdriver inte och använder sig inte i någon större omfattning av identiska upprepningar. Statsministern har istället ett målande språk med många metaforer och besjälningar. En annan sak som skiljer sig stort är att han ställer många retoriska frågor. Likheter finns i att han precis som Obama använder sig av allusioner och varierad upprepning. I Obamas tal finns 115 stilfigurer och i Reinfeldts tal 71. Hyperbolen anses vara en mer direkt påverkande stilfigur, medan metaforen snarare har en indirekt verkan på sina åhörare. Hyperbolen genomsyrar Obamas tal och metaforen Reinfeldts. Den direkta påverkan som hyperbolen ger, tillsammans med det större antalet retoriska stilfigurer, stödjer hypotesen om att det amerikanska talet använder sig mer av retoriska stilfigurer för att övertyga.