Show simple item record

dc.contributor.authorEklund, Fredrik
dc.contributor.authorTörnblom, Helene
dc.date.accessioned2012-01-13T07:27:19Z
dc.date.available2012-01-13T07:27:19Z
dc.date.issued2012-01-13
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/28316
dc.description.abstractBakgund: Familjefokuserad omvårdnad har rötter i vårt samhälle från förhistoriska tider. Då sjukvården från början sköttes i patientens hem var det naturligt att involvera familjen och att tillhandahålla familjefokuserad omvårdnad. På 1800-talet ledde kampen mot infektionssjukdomar och en stark övertygelse om att barn skulle behandlas på ett mekaniskt sätt till en sjukvård som baserades helt på aseptik, strikta rutiner och väldigt lite eller ingen kontakt mellan barnet och dess föräldrar. Under senare år har man återigen fokuserat mer på familjen i vården då avancerad sjukvård nu ges i hemmet i allt större utsträckning. Därmed är familjefokuserad omvårdnad en gammal tradition som fått nytt liv och nya definitioner. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa föräldrars upplevelser av att ha barn på sjukhus. Metod: Litteraturstudiens resultat är baserat på elva vetenskapliga artiklar som sökts fram i databaserna PubMed, Cinahl och Scopus. Resultat: Gemensamt för flera studier var att föräldrarna tyckte att det var oerhört viktigt att de fick kontinuerlig information om barnets tillstånd. Det var också viktigt med stöd för att föräldrarna skulle känna sig säkra på hur de skulle vårda barnet. Att etablera en god relation till sjuksköterskan var väldigt viktigt. Att sjuksköterskan hade en bra utbildning var viktigt för föräldrarnas känsla av trygghet. Det var viktigt för föräldrarna att det var samma personer inblandade i deras barns vård under hela förloppet. Personalkontinuitet underlättade möjligheterna att kommunicera om barnets tillstånd för både föräldrar och personal. Föräldrar beskrev att det var viktigt att vara nära sitt barn. De ville stanna hos sina barn för att försäkra sig om att barnet var övervakat. De upplevde att miljön gjorde det svårt för dem att stanna hos barnet dygnet runt. Föräldrarna förväntade sig att personalen skulle göra det enkelt för dem att spendera tid med barnet och efterlyste möjligheter att äta och sova tillsammans med barnet. Många föräldrar började under vårdtiden tvivla på sin föräldraroll när de befann sig i den nya situationen som sjukhusvistelsen innebar. De levde med oro och stress och beskrev att det kändes som att de befann sig långt från verkligheten och oroade sig för att sjukvårdspersonalen inte såg barnens behov.sv
dc.language.isoswesv
dc.titleKan någon förklara för mig?sv
dc.title.alternativeCan someone explain to me?sv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokMedicine
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record