dc.contributor.author | Brask, Oscar | |
dc.contributor.author | Wigforss Tibbling, Linnéa | |
dc.date.accessioned | 2012-02-02T08:29:03Z | |
dc.date.available | 2012-02-02T08:29:03Z | |
dc.date.issued | 2012-02-02 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/28489 | |
dc.description | Kandidatuppsats i Kulturgeografi | sv |
dc.description.abstract | Sammanfattning
Det offentliga rummet är en oumbärlig del av alla stadsrum och har en såväl social som
symbolisk betydelse. Inom den kommunala fysiska planeringen är de offentliga platserna
föremål för föreställningar och beskrivningar som vittnar om vilken roll de tilldelas i dagens
städer. Med detta som utgångspunkt har den här studien som syfte att beskriva och analysera
hur det offentliga rummet kan beskrivas i dagens stadsplanering. För att uppnå syftet har vi
formulerat och besvarat följande tre frågeställningar:
- Vilka föreställningar om det offentliga rummet kommer till uttryck i plandokumenten?
- Vilka aktiviteter, funktioner och aktörer inkluderas i plandokumentens bild av det
offentliga rummet?
- Vilka skillnader och likheter finns det mellan de två exemplen?
Dessa frågeställningar har tillämpats på två planprojekt: ett för Kungstorget och Grönsakstorget
i Göteborg, samt ett för Stortorget i Kungsbacka. Studien är därmed en jämförande
fallstudie, där avgränsade och verkligt förekommande fall har studerats och ställts mot
varandra. Fallstudien har bestått av en dokumentstudie, där utvalda plandokument från de
respektive kommunerna har tolkats och analyserats kvalitativt utifrån frågeställningarna.
Analysen av plandokumenten resulterade i upprättandet av fyra olika teman för vardera fall
som sedan jämfördes.
De föreställningar om det offentliga rummet som huvudsakligen kommer till uttryck är att de
dels beskrivs som representativa skyltfönster av staden, att de dels ska vara tillgängliga
sociala mötesplatser samt att de slutligen ska innehålla och möjliggöra upplevelser och
estetiska förnimmelser av stadsrummet. Dessa olika föreställningar, vilka framträder i olika
hög grad hos de två fallen, medför att det beskrivna offentliga rummets aktiviteter, funktioner
och aktörer varierar. Både i Kungsbacka och Göteborg är uppfattningen om det offentliga
rummets sociala, representativa och estetiska betydelse tongivande i plandokumenten. I
enlighet med Kärrholm (2008) och Olsson (1998) drar vi slutsatsen att planeringen i Göteborg
och Kungsbacka banar väg för en tilltagande pedestrianisering, samt att det offentliga
rummets representativa funktion ges stor uppmärksamhet i plandokumenten, men betonas i
Kungsbacka till en lägre grad.
Tidigare forskning om det offentliga rummet pekar på en tendens av privatisering, men utifrån
denna fallstudie kan en sådan förändring inte skönjas i planeringen av Grönsakstorget,
Kungstorget eller Stortorget. Även om det råder stor medvetenhet om det offentliga rummens
betydelse för ekonomiska intressen och aktörer är den sociala aspekten fortfarande i
förgrunden. Relationerna mellan de olika föreställningarna om det offentliga rummet är
emellertid inte oproblematiska, då de med sina olika bilder av det offentliga rummets funktion
riskerar att hamna i konflikt med varandra om representativiteten blir den huvudsakliga
ordnande principen. | sv |
dc.relation.ispartofseries | Student essay | sv |
dc.relation.ispartofseries | Kulturgeografi och geografi med kulturgeografisk inriktning 2012:2 | sv |
dc.title | Skyltfönster, mötesplats eller upplevelserum? Föreställningar om det offentliga rummet i planeringen av tre centrala torg | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviorLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg. Human and Economic Geography | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi | swe |
dc.type.degree | Student Essay | eng |