Är det viktigt vad JAG tycker? Diskursanalys av en brukarenkät riktad till vårdnadshavare i förskolan

Abstract

Syfte: Syftet med studien är att studera en brukarenkät riktad till vårdnadshavare i förskolan, samt diskutera vad dess konsekvenser kan innebära utifrån begreppet ”en skola för alla”.

Två frågeställningar är centrala i studien: - Hur är brukarenkäten uppbyggd? - Vilka diskurser framträder i brukarenkätens konstruktion?

Teori: Den franske filosofen Foucault utgår från att diskurserna skapar de subjekt vi är. Enligt Foucault kan kunskap till omvärlden inte betraktas som objektiv, utan kunskap om världen är alltid kulturell och historiskt präglad. Kunskap fås genom något som utövas tillsammans, med språket som verktyg. Den teoretiska ansatsen i studien utgörs av diskursanalysen, det vill säga hur man ”talar om” eller ”skriver om” något. Angreppssättet är att synliggöra hur något skrivs fram. En diskurs är konstruerad i olika språkliga mönster som förekommer i olika sammanhang. En diskursanalys är således en metod för att synliggöra mönster för att se likheter och skillnader. I diskursanalyser är teori och metod sammanflätade. Det är ett sätt att analysera text för att hitta vad som ”egentligen” sägs. Metod: Vi har valt att studera den text som förekommer i en brukarenkät riktad till alla vårdnadshavare med barn i förskolan i en stor kommun i Sverige. Brukarenkätens syfte är att ta tillvara vårdnadshavarnas åsikter för kommande verksamhetsutveckling. Texten har studerats för att få fram vilka diskurser som råder, och sedan har ett resonemang förts kring resultatet utifrån begreppet ”en skola för alla”. För att besvara studiens två frågeställningar har vi valt att utgå ifrån Laclau och Muffes diskursteori där nedanstående begrepp ingår. Enligt diskursteori består en text av sammanlänkande tecken som får sin betydelse i relation till varandra. Vissa av dem utkristalliseras till nodalpunkter, vilka är extra viktiga tecken som identifierar rådande diskurser. Kring nodalpunkterna ordnas de andra tecknen i kluster, och de får därmed sin betydelse. Resultat: Vi har analyserat brukarenkätens text och funnit två nodalpunkter där tecknen runtomkring anhopar sig i kluster. Utifrån de nodalpunkter vi funnit centrala i brukarenkätens konstruktion identifieras två diskurser, vilka är trygghet och delaktighet. Resultatet visar, att utifrån begreppet ”en skola för alla” innebär konsekvenserna av brukarenkätens frågekonstruktion att vårdnadshavarnas tolkning blir godtycklig. Det är tydligt att frågorna kan tolkas olika utifrån vårdnadshavarnas förförståelse. Vi menar att detta inte motsvarar de direktiv som styrdokumenten har på förskoleverksamhetens föräldrasamverkan. Resultatet visar vidare på att det råder en styrande norm i brukarenkätens frågekonstruktion som kan vara svår för vårdnadshavare att ta sig ur, och de får därmed inte sin röst hörd.