Vem är integrerad? – en kvalitativ studie om innebörden av begreppet integration.

Abstract

Uppsatsen byggde på en kvalitativ forskningsstrategi med syftet att undersöka hur personal på boenden för ensamkommande flyktingbarn uppfattade begreppet integration och dess innebörd. Empirin är insamlad genom sju kvalitativa intervjuer. De frågeställningar studien byggde på var: vilken innebörd lägger personalen i begreppet integration? Vad finns det för eventuella hinder för integration? Vad är målet/en med integration och när är de uppfyllda? Empirin från dessa intervjuer analyserades sedan genom en tematisk innehållsanalys och med ett abduktivt angreppssätt. Resultaten tolkades sedan med hjälp av postkoloniala teorier och begreppet KASAM. Resultatet visade ingen enhällig beskrivning av begreppet integration, utan varierade från smått till stort. Att lära sig det svenska språket, sociala koder och kultur var utstickande faktorer, men i beskrivningen ingick även saker som att lära sig cykla, laga mat och passa tider. Bristande kunskaper i det svenska språket sågs av flera som ett hinder i processen att komma in i samhället och en orsak till utebliven kontakt med svenska ungdomar. Målen med integrationsarbetet sågs av de flesta som en inlärningsprocess, med en förhoppning om att skapa trygga, kunskapsrika ungdomar. Trots en efterfrågan om ömsesidighet mellan etniskt svenska och utrikes födda personer visade även resultatet att det finns en diskursiv problematik med begreppet integration som innebär att begreppet producerar och reproducerar en uppdelning mellan dessa två grupper i ett ”vi och dem”, och att de inom sig även består av en hierarkisk ordning. Då det rådde diskrepans mellan hur informanterna såg på begreppet utifrån olika sammanhang kunde vi konstatera att begreppet är situationsbundet och endast går att tala om utifrån specifika sammanhang, tidpunkter eller personer. Vi såg dessutom att det fanns en relation mellan begreppet integration och begreppet KASAM, då dessa två begrepp skulle kunna användas för att förstå och utvärdera flyktingbarnens känsla av, och förhållande till, den egna graden av integrering.