dc.contributor.author | Jernström, Carl | |
dc.date.accessioned | 2012-02-17T10:07:05Z | |
dc.date.available | 2012-02-17T10:07:05Z | |
dc.date.issued | 2012-02-17 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/28734 | |
dc.description.abstract | 2006 infördes i Sverige ny lagstiftning som skulle ge polisen möjlighet att använda den ständigt förbättrade DNA-tekniken som ett effektivt redskap i sin brottsbekämpande verksamhet. Polisen gavs utökade möjligheter att ta salivprov för DNA-analys samt registrera resultaten av dessa analyser. Lagstiftaren förväntade sig se en ökning gällande brottsuppklaring, i synnerhet så kallad mängdbrottslighet. Lagstiftaren förväntade även se en stor ökning av antalet registrerade DNA-profiler. Uppsatsen beskriver hur DNA-tekniken ser ut i dagsläget. Den behandlar även hur gällande rätt ser ut och vad som uttrycks i förarbetena. Uppsatsen ämnar utröna huruvida lagstiftningen haft den effekt lagstiftaren förväntade sig och om inte vilken problematik som finns kring lagstiftningen. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | 2011:96 | sv |
dc.subject | Straffprocessrätt | sv |
dc.title | DNA-lagstiftningen, tillräckligt effektiv? | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Law | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Juridiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |