EU:s och Rysslands förhandlingar för ett nytt partner- och samarbetsavtal. Effekter på avtalsförhandlingarna av Rysslands potentiella kränkningar av internationell humanitär rätt under kriget i Georgien 2008

Abstract

EU och Ryssland har förhandlat för att kunna enas om ett nytt partner- och samarbetsavtal (PSA) sedan år 2008. Trots tiden som löpt sedan dess har de hittills inte lyckats enas om ett nytt avtal. Parternas förra PSA löpte ut år 2007 men förnyas årligen till dess att en av parterna säger upp avtalet eller tills parterna sluter ett nytt avtal. EU och Ryssland vill sluta ett nytt PSA för att få ett rättsligt ramverk som är bättre anpassat till den betydande ökning av handel, samarbete och andra utbyten som har etablerats mellan parterna sedan det förra avtalet slöts 1994. En omständighet som kan ha försvårat avtalsförhandlingarna är Rysslands potentiella kränkningar av internationell humanitär rätt (IHR) under kriget i Georgien år 2008.

Mellan den 7 och 15 augusti 2008 krigade Ryssland i Georgien. Kriget fick svåra konsekvenser för den civila befolkningen i Georgien. Rysslands agerande under kriget blev föremål för internationell kritik. Bland annat kritiserades Ryssland för potentiella kränkningar av internationell humanitär rätt. EU kritiserade Rysslands agerande under kriget och markerade i viss mån sitt missnöje mot Rysslands agerande bland annat genom att skjuta upp förhandlingarna för ett nytt PSA. Dessa omständigheter har lett mig till att misstänka att Rysslands krig i Georgien påverkar hur förhandlingarna för ett nytt PSA går mellan EU och Ryssland.

En annan relevant problematik för EU:s och Rysslands förhandlingar för ett nytt PSA är att EU:s medlemsländer inte har ett homogent förhållningssätt till Ryssland. De olika medlemsstaterna har olika inställning till samarbeten med Ryssland eftersom de har och har haft olika rättsliga, sociala och ekonomiska relationer till Ryssland. De av EU:s medlemsländer som utgör delar av det forna Sovjetunionen eller har landsgränser mot Ryssland har hävdats vara generellt mer kritiskt inställda till samarbeten med Ryssland än de EU-medlemsstater som inte har det. De medlemsstater som inte varit del av det forna Sovjetunionen och inte har landsgränser mot Ryssland hävdas generellt vara mer positivt inställda till samarbeten med Ryssland. Ryssland har också haft ett antal bilaterala konflikter med olika EU-medlemsländer som exempelvis Polen. Bilaterala konflikter mellan medlemsstater i EU och Ryssland har troligtvis bidragit till EU:s medlemsländers splittrade inställning till samarbeten med Ryssland och därmed indirekt påverkat parternas förhandlingar för ett nytt partner- och samarbetsavtal.

Det har hävdats att EU och Ryssland står vid något av ett vägskäl i sin rättsliga relation. Det kan ses som att Ryssland rör sig i en riktning mot mer drag av auktoritet och antidemokrati samtidigt som att EU rör sig i en riktning som i större utsträckning präglas av betoning på respekt för mänskliga rättigheter både i och utanför EU. Att parternas politiska riktningar står i polemik i förhållande till varandra har påståtts utgöra en bidragande orsak till att parternas rättsliga relation har blivit frostigare och indirekt påverkat förhandlingarna för ett nytt PSA på ett negativt sätt.

Av stor vikt för parternas framtida samarbeten och handelsutbyten är att de kan enas om ett nytt och utökat PSA. Genom att kartlägga huruvida det finns belägg för att hävda att Rysslands potentiella kränkningar av internationell humanitär rätt under kriget i Georgien 2008 påverkar avtalsförhandlingarna hoppas jag på att kunna bidraga med en djupare förståelse för parternas förhandlingar för ett nytt PSA och de eventuella effekter på avtalsförhandlingarna som Rysslands potentiella kränkningar mot IHR kan ha medfört.