Att förstå och bli förstådd. En studie av kvinnliga somaliska patienters uppfattningar av tolkmedierat samtal med telefontolk respektive närvarande tolk.

Abstract

Sammanfattning Introduktion: Patienter i sjukvården som inte behärskar svenska språket får hjälp av kontakttolkar i sin kontakt med vården. Det saknas idag vetenskaplig kunskap om hur den enskilda patienten upplever detta. Det behövs en ökad förståelse för dessa patienters uppfattningar av att samtala med sjuksköterska eller barnmorska via kontakttolk. Det vårdvetenskapliga perspektivet handlar om kommunikation, delaktighet och bemötande. En förbättrad kunskap, både teoretiskt och praktiskt, kan ge sjuksköterskor stöd i omvårdnadsarbetet med tolkmedierad kommunikation.

Syfte: Syftet är att beskriva patienters uppfattningar av tolkmedierat samtal via telefontolk respektive via närvarande tolk.

Metod: Fjorton kvinnor (21-50 år) med somaliskt ursprung, vilka var i behov av kontakttolk, tillfrågades om deltagande i studien. Fem kvinnor tolkades med närvarande tolk, och fem med telefontolk. Det tolkmedierade samtalet ägde rum mellan sjuksköterska eller barnmorska, tolk och patient. Metoden för studien är både kvantitativ och kvalitativ. Studien utformades som en enkät med 14 frågor med fasta svarsalternativ. Därefter fanns två öppna frågor, där patienten kunde formulera egna synpunkter. Information lämnades både muntligt och skriftligt till patienten på somaliska. Auktoriserad translator anlitades för säkerställd översättning av alla dokument till och från svenska och somaliska. Svaren från de öppna frågorna analyserades med innehållsanalys. De fasta frågorna bearbetades statistiskt med SPSS™.

Resultat: Denna studie visar att de flesta av informanterna upplevde samtalet via kontakttolken som positivt. Det negativa när det gäller samtal med hjälp av tolk var att tal via tolken som var en tredje person, inte upplevdes bekvämt. Dessutom kunde det hända att tolk för fel språkgrupp hade bokats, tolkens kompetens varierade och därför kunde missförstånd uppstå. Viss risk fanns att sekretessen inte alltid bevarades. En av informanterna som hade samtal via telefontolkning med sin sjuksköterska var missnöjd med denna metod. Fyra av fem informanter ansåg att telefontolkning kunde upplevas störande.

De flesta av informanterna var nöjda med sjuksköterskans arbete i samband med tolksamtal. Informanterna ansåg det viktigt att samtalet med sjuksköterskan var lugnt och avspänt. Detta leder till förståelse och delaktighet och ansågs vara viktiga förutsättningar för kommunikation i vården av patienter med språksvårighet.

Diskussion: Studiens resultat indikerar att det behövs mer forskning kring vad patienterna själva föredrar för tolkmetod. Denna studie var en pilotstudie och det går inte att dra slutsatser från detta material. En framtida studie kring dessa frågor skulle vinna på att välja annan metod och att även inkludera analfabeter.