Elevdelaktighet. Hur elever upplever delaktighet i en skola i Göteborg

Abstract

Jag har alltid har varit intresserad av den demokratiska processen, och i och med att skolans styrdokument betonar vikten av elevdelaktighet, bestämde jag mig för att undersöka om eleverna i den skola jag arbetar i, upplevde att de hade inflytande i sin vardag i skolan.

Syftet med uppsatsen var både att ta reda på om eleverna upplevde att de hade formellt inflytande och att ta reda på om de hade inflytande i sin undervisningsprocess. För att ta reda på detta utgick jag ifrån två frågeområden:

1. Upplever elever i undersökningsgruppen att de har formellt inflytande i skolan? 2. Upplever elever att de kan påverka sin egen undervisningsprocess?

Arbetet inleds med historiken om elevdelaktighet - från sekelskiftet fram till idag. I teoridelen belyste jag vad några framstående pedagoger hade att säga om elevinflytande i undervisningen och gick vidare med att ge information om senare forskning inom området. Med hänvisningar till genomgången litteratur beskrev jag hur det är möjligt att arbeta med ett demokratiskt arbetssätt i skolan, och också om olika projekt som har lyckats med att skapa en demokratisk skola i dagens Sverige. Slutligen gick jag vidare med att ge några exempel på arbetssätt som gynnar elevdelaktighet.

Jag valde att göra en kvantitativ enkäts studie eftersom jag vill nå fler elever än vad som hade varit möjligt med intervjuer. Jag delade ut en enkät till 90 elever i åk 8 och 9 i en skola i centrala Göteborg och frågade eleverna hur de upplevde elevdelaktighet i sin skola. Enkäten var i två delar. Den första delen behandlade det formella inflytandet och den andra delen behandlade inflytandet i undervisningen. De allra flesta elever var mycket positiva till det formella inflytandet (elevrådet, klassrådet), medan majoriteten kände att de hade nästan inget inflytande eller väldigt lite när det gällde inflytande i själva undervisningen.

Skolan i undersökningen har gjort en medveten satsning för att öka elevinflytandet, men trots detta visade min undersökning att eleverna upplevde att de hade lite inflytande. Snarare bekräftade det jag redan hade läst i litteraturen - att trots skolverkets styrdokument, känner sig elever fortfarande inte delaktiga i sin undervisningsprocess. Med stöd av litteraturen som jag har läst i ämnet. påstår jag att elevinflytande hänger ihop med skolans struktur, timplan och hur undervisning bedrivs. Därför har jag gett skolans struktur och lärarnas arbetssätt som förslag på vidare forskning.