Tillgänglighet på en avreglerad kollektivtrafikmarknad - En studie om möjligheterna att nå transportpolitisk måluppfyllelse

Abstract

Den 1 januari 2012 börjar en ny kollektivtrafiklag gälla vilken innebär ett marknadsöppnande där kommersiella aktörer får rätt att bedriva kollektivtrafik och konkurrera på marknaden om resenärer. Syftet med det fria marknadstillträdet är enligt regeringen att konkurrens ska leda till ett ökat utbud av kollektivtrafik vilket väntas få fler människor att välja kollektiva färdmedel. Den viktigaste utgångspunkten för åtgärder inom transportsektorn ska vara det transportpolitiska målet och dess preciseringar. Regeringens transportpolitiska mål är att säkerställa en samhällhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Den transportpolitiska målsättningen är uppdelad i två delmål, ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Hänsynsmålet berör säkerhet, hållbar utveckling och hälsa. Vår studie fokuserar på funktionsmålet, vilket har som syfte att skapa en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet för alla medborgare i hela landet. Kollektivtrafiken ses som ett betydelsefullt medel för måluppfyllelse. Den nya kollektivtrafiklagen bör således bidra till att uppfylla målet om ökad tillgänglighet. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning de möjliga konsekvenserna av lag (2010:1065) om kollektivtrafik är i linje med regeringens transportpolitiska funktionsmål om ökad tillgänglighet. Syftet har preciserats i två frågeställningar:  Hur har regeringen beaktat och hanterat det transportpolitiska funktionsmålet samt de till lagstiftningen bakomliggande utredningarna i proposition 2009/10:200 ny kollektivtrafiklag?  Vilka möjliga konsekvenser på tillgängligheten kan lag (2010:1065) om kollektivtrafik få? För att besvara den första frågeställningen har vi använt oss av metoden argumentationsanalys med syfte att i lagstiftningen utröna hur regeringen argumenterar för att funktionsmålet ska uppfyllas samt med vilka medel. Vi har även använt oss av lagstiftningens bakomliggande utredningar där vi identifierat utredarnas bedömningar av konsekvenser samt deras argumentation för hur lagstiftningen bör utformas, med syftet att bedöma hur regeringen beaktat detta i propositionen. Då den svenska avregleringen ännu inte genomförts är det givetvis svårt att idag säga något om reformens utfall. För att besvara den andra frågeställningen har vi med hjälp av en litteraturöversikt över erfarenheter av avregleringen av busstrafiken i Storbritannien samt avregleringen av den svenska taximarknaden bedömt möjliga konsekvenser. Undersökningen visar att avregleringen riskerar att få konsekvenser i form av prisökningar vilket kan leda till att möjligheterna för olika samhällsgrupper, som resurssvaga eller kvinnor, att använda kollektivtrafiken begränsas vilket kan göra att deras tillgänglighet till samhällsfaciliteter minskar. Även geografiska ojämlikheter kan bli en konsekvens av det fria marknadstillträdet då risken finns att de kommersiella aktörerna i större utsträckning kommer att etablera trafik i trafikstarka områden och att det är där det kommer skapas en differentierad marknad med valfrihet för resenären. I trafiksvaga områden är det inte lika troligt att konkurrens kommer leda till valfrihet genom ett differentierat utbud och således inte heller till förbättrad tillgänglighet. Det offentligas möjligheter att komplettera den kommersiella trafiken riskerar att begränsas genom möjligheten att överklaga allmän trafikplikt och genom borttagandet av skadlighetsprövningen, vilket kan leda till att tillgängligheten inte kommer att förbättras i trafiksvaga områden. Korta anmälningstider för in- och utträde på marknaden, att tidtabellsändringar inte regleras samt obefintlig reglering av samordning av betal- och biljettsystem riskerar att leda till att kollektivtrafikmarknaden blir mer instabil och att samordningen blir sämre. Infrias detta menar vi att det kan leda till att regeringens avsikter med lagstiftningen, att genom ett ökat resande med kollektivtrafik öka tillgängligheten, inte infrias. Således finns en risk för att lagstiftningens konsekvenser inte heller kommer att bidra till transportpolitisk måluppfyllelse. Vi anser därmed att de möjliga konsekvenser vår studie visar på inte ligger i linje med regeringens övergripande transportpolitiska funktionsmål om ökad tillgänglighet.