Show simple item record

dc.contributor.authorSjödén, Björn
dc.date.accessioned2012-05-02T11:06:04Z
dc.date.available2012-05-02T11:06:04Z
dc.date.issued2012-05-02
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/29185
dc.descriptionOrdet efter mordet. Om hur mordet på Theo van Gogh påverkat latenta värderingar kring "muslimer" och "islam" i nederländskt tidningsspråk Den övergripande frågeställningen i denna uppsats är hur samhälleliga händelser påverkar det dagliga språkbruket. Som specifikt exempel undersöktes hur mordet på Theo van Gogh 2004 påverkat värderingarna kring muslimer och islam i dagligt [nederländskt] tidningsspråk. Två huvudfrågor undersöktes närmare: (1) Har mordet på van Gogh på kort och lång sikt lett till ett mer eller mindre positivt språkbruk om muslimer och islam i nederländska dagstidningar? (2) Vilka ord och ämnen karaktäriserar nyhetsrapporteringen kring muslimer och islam före och efter mordet? För att analysera det mycket stora materialet omfattande tiotusentals tidningsartiklar tillämpades den datoriserade metoden Latent Semantisk Analys (LSA). Värderingar kring muslimer och islam skattades på basis av närheten till positivt och negativt laddade ord i tidningstexterna. Resultatet visade att muslimer och islam (1) förekommer i signifikant mer positiva kontexter efter mordet än dessförinnan, och (2) uppträder i förändrade tematiska kontexter som antyder en övergång från associationer med utlandet, till religion och inrikespolitik. En tentativ slutsats är att de gemensamma språkliga referensramarna runt muslimer och islam förändrats som följd av mordet. Studien är ett första försök att använda LSA för dessa frågor; avslutningsvis föreslås ett antal möjliga uppföljningsstudier.sv
dc.description.abstractDe algemene vraag van deze scriptie is hoe maatschappelijke gebeurtenissen het dagelijkse taalgebruik beïnvloeden. Als specifiek voorbeeld werd bestudeerd hoe de moord op Theo van Gogh in 2004 de waarderingen van moslims en de islam in dagelijkse krantentaal heeft beïnvloed. Twee hoofdvragen werden nader onderzocht: (1) Heeft de moord op Van Gogh op korte en lange termijn geleid tot een meer of minder positief taalgebruik over moslims en islam in Nederlandse dagbladen? (2) Welke woorden en onderwerpen karakteriseren de berichtgeving over "moslims" en "islam" vóór en ná de moord? Om het zeer grote materiaal van tienduizenden krantenartikelen te analyseren werd de gecomputeriseerde methode van Latente Semantische Analyse (LSA) toegepast. Waarderingen van "moslims" en "islam" werden beoordeeld op basis van hun nabijheid van positieve en negatieve geladen woorden in de krantenteksten. Het resultaat liet zien dat "moslims" en "islam" (1) in significant meer positieve contexten voorkomen ná de moord dan daarvoor en (2) in veranderde thematische contexten optreden die een overgang aanduidt van associaties met het buitenland naar godsdienst en binnenlandse politiek. Een tentatieve conclusie is dat de gemeenschappelijke talige referentiekaders rond moslims en de islam veranderd zijn als gevolg van de moord. De studie is een eerste poging om LSA te gebruiken voor deze vragen; ten laatste wordt een aantal mogelijke opvolgingsstudies voorgesteld.sv
dc.language.isoothersv
dc.relation.ispartofseriesSPL kandidatuppsats i nederländskasv
dc.relation.ispartofseriesSPL 2011-127sv
dc.subjectlatente waarderingensv
dc.subjectLSAsv
dc.subjectmoslimssv
dc.subjectislamsv
dc.subjecttekstanalysesv
dc.subjectcognitieve taalwetenschapsv
dc.titleHet woord na de moord - De invloed van de moord op Theo van Gogh op latente waarderingen van "moslims" en "islam" in Nederlandse krantentaalsv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokHumanitiesTheology
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of Languages and Literatureseng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för språk och litteraturerswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record