Samarbetsvillig och serviceinriktad - platsannonsens konstruktion av lärarrollen och gymnasieskolans marknadsanpassning, en diskursanalys

Abstract

Förändringar i samhället i stort leder till förändringar i skolans uppgifter vilket i sin tur påverkar förväntningar på lärarna och två av skolområdets mest omfattande reformer är 1990-talets kommunalisering av skolan och den så kallade friskolereformen. Genom friskolereformen kan offentligt finansierade gymnasieskolor drivas i privat regi och valfrihet på skolområdet innebär konkurrens mellan skolor. Syftet med undersökningen är att studera hur lärarrollen konstrueras i platsannonser och vilka eventuella skillnader som finns mellan kommunala och fristående skolor. Dessutom syftar undersökningen till att klargöra huruvida annonserna påverkats av ett marknadstänkande. Undersökningen bygger på diskursanalytiska teorier. I en första analys av lärarrollen studeras hur denna är konstruerad i platsannonsen och i en andra analys studeras annonsernas interdiskursivitet för att finna eventuella inslag av en marknadsdiskurs i den skoldiskurs som annonserna ryms inom. Undersökningen visar att läraren som söks är en utbildad lärare med både god pedagogisk kompetens och ämneskompetens. Den fristående skolan söker i något högre grad en pedagogiskt kompetent lärare medan den kommunala skolan söker en ämneskunnig. Läraren ska vilja arbete i arbetslag och den mest eftersökta personliga egenskapen är samarbetsförmåga och utvecklingsarbete och en positiv syn på elever är viktigt i annonserna. Den andra analysen visar att det finns inslag av en marknadsdiskurs i annonserna. Detta syns bland annat genom användandet av ord som koncern, utbildningsföretag, coach och team samt att lärarna ska vara till exempel flexibla. I annonserna finns en marknadsföringsdiskurs där skolornas värde framhålls och där marknadsföring är en arbetsuppgift för lärarna. Dessutom finns formuleringar som tyder på att elever och föräldrar ses som kunder och där verksamheten har ett fokus på mål och resultat. De fristående skolorna konstateras ha en högre interdiskursivitet vilket tyder på en större förändring och på att den fristående skolan bidrar till ytterligare marknadsanpassning.