dc.contributor.author | Pilqvist, Göran | |
dc.date.accessioned | 2012-05-14T07:13:47Z | |
dc.date.available | 2012-05-14T07:13:47Z | |
dc.date.issued | 2012-05-14 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/29249 | |
dc.description.abstract | Bakgrund: I samband med att det inför höstterminen 1998 infördes krav på betyget minst Godkänt i ämnena matematik, svenska och engelska för elever som efter avslutad grundskola önskade söka till ett nationellt program på gymnasiet har begreppet Grundskolans kärnämnen blivit vanligt. Begreppet förekommer såväl inom politiskt auktoritativ text som i texter producerade i lokala skolförvaltningar. Vardagligt är begreppet grundskolans kärnämnen eller kärnämnen i grundskolan legio och har en innebörd som skiljer sig från gymnasiets kärnämnesbetydelse. Till skillnad från i gymnasiet finns det inom grundskolan ingen formellt definierad innebörd av begreppet grundskolans kärnämnen
Syfte: Genom att undersöka talet om grundskolans kärnämnen ville jag få reda på om, och i såfall hur det kan påverka, och växelverka med annat tal som betonar det som anses vara målen och syftet med grundskolan. Ambitionen var även att försöka förstå varför ett begrepp som är väl definierat inom gymnasieskolan till synes på ”egen hand” blir tillräckligt potent att utgöra en diskursiv praktik med en annorlunda innebörd inom grundskolan.
Metod: Det studerade materialet är hämtat från text på Internet. Tal där begreppet kärnämnen kombineras med ordet grundskola skrivna inom politiska eller myndighetsrelaterade sammanhang har analyserats i en socialkonstruktionistisk ansats.
Resultat: Trots att begreppet grundskolans kärnämnen inte är formellt korrekt är begreppet vida spritt inom skolvärden. Det används i politiska policydokument och i lokala skolförvaltningar. Resultatet av textanalysen gav vid handen att begreppet kärnämnen används som en språklig förstärkning till tre av grundskolans obligatoriska ämnen samtidigt som det utgör en kvalitetsmarkering på i vilken grad enskilda skolor lever upp till grundskolans målsättning. Det är också tydligt att begreppet godkänt i kärnämnena i texterna står för ett minimikrav på den kunskap som uppfattas vara nödvändig för studier efter grundskola i Sverige. Undersökningen pekar mot att begreppet fungerar i text som ett avgränsat mål för grundskolan i betydelsen tre skolämnen. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Kandidatuppsats | sv |
dc.relation.ispartofseries | VT12-IPS-01 PS8800 | sv |
dc.subject | kärnämnen | sv |
dc.subject | godkänt | sv |
dc.subject | konstruktion | sv |
dc.title | Hur konstrueras tanken om kärnämnen i grundskolan? En textanalys | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of education and special education | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet | swe |
dc.type.degree | Student essay | |