Value Creation Model -skrivbordsprodukt eller relevant styrverktyg?

Abstract

Bakgrund och problem: Genom vårt intresse kring lönsamhetsstyrning introducerades vi initialt, av vår handledare, till fallföretaget. Fallföretaget hade nyligen startat ett projekt för att förbättra lönsamheten. Studien inleddes därför med explorativa intervjuer för att undersöka företagets situation närmare. Under de inledande intervjuerna framkom önskemål om en styrmodell med mer inriktning mot intäktsdrivare och kundvärden än tidigare. Utifrån detta beslutades att undersöka om VCM skulle kunna fylla detta behov. Syften: Belysa problematiken kring lönsamhetsstyrning i en komplex tillverkningsmiljö och utvärdera tillämpbarheten av VCM i densamma. Vi ämnar även utveckla VCM som modell i det fall vi upplever brister vid tillämpning. Metod: Studien baseras på kvalitativa intervjuer med anställda inom fallföretaget, där studiens design ligger inom ramen för aktionsforskning. VCM har använts för att angripa problematiken inom fallföretaget men studiens fokus har lagts vid utvärdering av tillämpbarheten av VCM. Resultat och slutsatser: Fallföretagets respondenter är positiva till VCM som styrmodell, dock framhäver de vikten av att jämföra VCM-­‐studiens resultat med företagets övergripande strategi. Vår slutsats är också att VCM-­‐analys är lämplig för utvärdering men inte utformning av strategi. Operativt bör VCM kombineras med modeller för processförbättringar, till exempel Lean eller TQM, för att identifiera och minimera andelen resursslöseri samt för att uppnå högre kvalitet i stödaktiviteterna. Utfall av en VCM-­‐analys kan inte användas i benchmarkingsyfte och därför bör utfallet följas upp år från år inom företaget. Slutligen har konstaterats att VCM behöver anpassas efter typ av företag och bransch, samt att inhämtning av kundpreferenser och allokering av kostnader kräver noggrannhet och kunskap om företagets processer. Förslag till fortsatt forskning: Vi skulle finna relevans i att undersöka möjligheterna till att automatisera en del av kostnadsallokeringen enligt VCM, genom objektredovisning i ekonomisystem eller annan programvara. För att öka förståelsen av VCMs tillämpbarhet skulle en experimentell studie, där en faktisk tillämpning genomfördes fullt ut på fallföretaget, eller annat större företag i liknande miljö, vara önskvärd. VCM behöver också utvecklas mer i detalj för olika branscher. Då vi anser att VCM teoretiskt är lättare att implementera på tjänsteföretag skulle, mot bakgrund av pågående samhällsdebatt, en applicering inom vård-­‐ och omsorgssektorn vara intressant och kanske också samhällsnyttig.