Show simple item record

dc.contributor.authorCedergårdh, Anna
dc.contributor.authorLarsson, Linnea
dc.date.accessioned2012-06-04T11:05:55Z
dc.date.available2012-06-04T11:05:55Z
dc.date.issued2012-06-04
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/29299
dc.description.abstractInledning: Tidigare var det vanligast att dö hemma, vårdad av sina anhöriga. Idag dör den stora majoriteten på olika vårdinrättningar, omgivna av vårdpersonal. Döendeprocessen har på många sätt professionaliserats vilket fått positiva följder i form av exempelvis bättre symtomlindring men även inneburit vissa problem då vårdarna saknar den personliga relationen till patienten. Utmaningen för sjuksköterskan är att lyckas hitta personen bakom patienten i ett rutinbaserat system. Bakgrund: Att människor lever allt längre medför att många lever en betydande del av sina liv med en eller flera kroniska sjukdomar. Detta resulterar i ett behov av god palliativ vård, vilken syftar till att genom en helhetssyn förbättra livskvaliteten. Livskvalitet är en subjektiv upplevelse av välbefinnande som inkluderar fysiska, psykologiska, sociala och andliga aspekter. Personcentrerad vård, som respekterar och bekräftar individens upplevelse av ohälsa och sjukdom, kan främja patientens egenupplevda livskvalitet. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad livskvalitet kan innebära för patienter som är döende. Metod: Rapporten är en syntes av forskningsresultat från kvalitativa studier inom området. Resultat: Vi har identifierat nio olika teman av betydelse för livskvaliteten hos personer med obotlig sjukdom: aktivt delta i livet, vara i en tillfredsställande fysisk miljö, bevara autonomi, må fysiskt och psykiskt väl, ha nära relationer, känna hopp och finna vila i en gudsrelation, omvärdera och summera livet, förebereda sig för döden samt få stöd från vården. Slutsats: För att kunna hjälpa patienter att uppnå bästa möjliga livskvalitet krävs att sjuksköterskan har ett personcentrerat förhållningssätt. Kommunikation är enda sättet att uppnå en förståelse för den enskilde individens behov och önskemål. Vi rekommenderar att en modell som omfattar områdena: självbild, självbestämmande, sociala relationer, symtomlindring, summering och samtycke används som ett verktyg för planering av den personcentrerade, palliativa vården vilket överensstämmer väl med resultatet från analysen.sv
dc.language.isoswesv
dc.subjectpalliative care, end-of-life, quality of life, person centered caresv
dc.titleLivskvalitet i dödens väntrum - En syntes av kvalitativ forskning kring livskvalitet inom palliativ vårdsv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokMedicine
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record