Trängselskatt och kvinnors möjlighet att medverka på arbetsmarknaden En studie om hur lågavlönade kvinnor i Göteborg uppfattar trängselskattens påverkan på arbetsresan

Abstract

Sammanfattning Den här uppsatsen studerar hur lågavlönade kvinnors arbetsmarknadsdeltagande kan komma att påverkas när en trängselskatt införs i Göteborg. Den första januari 2013 planeras en trängselskatt att införas i Göteborg vilket är en del av ett större projekt, det Västsvenska paketet. Syftet med trängselskatten är främst att förbättra framkomligheten och miljön i staden. Trängselskatten kommer att påverka hur människor väljer att resa. Samtidigt har regeringen betonat regionförstoring som ett instrument för att uppnå funktionsmålet Tillgänglighet, vilket möjliggörs med längre arbetsresor. Detta kan leda till en komplex tillgänglighetsproblematik då vissa samhällsgrupper kan påverkas av trängselskatten mer än andra. Den grupp som studeras i denna uppsats är kvinnor med relativt låg inkomst som är bosatta utanför den planerade trängselskattzonen men samtidigt arbetar innanför zonen. Både kollektivtrafikanter och bilister är av intresse då det Västsvenska paketet kommer att påverka båda trafikslagen. Med detta som bakgrund har följande syfte formulerats: Syfte med denna uppsats är att studera hur införandet av trängselskatten i Göteborg kan komma att påverka kvinnors arbetsresor och rörlighet på arbetsmarknaden, baserat på deras uppfattningar. Därefter har följande frågeställningar framställts för att undersöka syftet: - Hur tror kvinnor att deras färdsätt till arbetsplatsen påverkas? - Hur tror kvinnor att deras restid och reskostnad till arbetsplatsen påverkas? - Hur tror kvinnor att deras lokalisering av bostad och arbetsplats påverkas? För att besvara frågeställningarna gjordes en enkätundersökning. I den identifierade målgruppen besvarade 52 respondenter frågor som berörde frågeställningarna. För den kvalitativa analysen som genomfördes användes bland annat teorier kring lokaliseringsmönster, färdsätt och restid. Den teori som applicerades sammanfattades i ett teoretisk ramverk för att förtydliga ämnets teoretiska kontext. Dessutom tillämpades tidigare forskning kring hållbar urban rörlighet, trängselskatter och forskning angående sociala skillnader inom transporter för att kunna studera materialet. Slutsatserna av undersökningen påvisade att kvinnors färdsätt till arbetet mestadels görs med kollektivtrafik och de som idag färdas med bil tror att de i stor utsträckning kommer att byta färdsätt till kollektivtrafik efter trängselskattens införande. Vidare tror kvinnorna att restiden till arbetsplatsen kommer att bli längre eller samma som idag. De flesta tror även att reskostnaden kommer att bli dyrare efter att trängselskatten införs. Det är endast ett fåtal som kan överväga att ändra lokalisering av bostad och arbetsplats i samband med trängselskattens införande. Slutligen var en genomgående slutsats att många respondenter inte vet hur de kommer att påverkas av trängselskatten. Dessa slutsatser stämde väl överrens med teorin som berör färdsätt, restid, reskostnad, lokalisering av bostad och arbetsplats samt teorier om indivders beteeende. Dock fanns det ett undantag som inte korrelerade med teorin. De flesta bilister anger att de inte har möjlighet att ändra lokalisering av bostad och arbetsplats, vilket motsäger att bilister har större flexibilitet än kollektivtrafikanter. Dessa slutsatser leder vidare till en diskussion som berör bland annat regionförstoring, tillgänglighetsproblematik, arbetsmarknadsdeltagande och social exkludering.