Show simple item record

dc.contributor.authorEiane, Maren
dc.contributor.authorRudolfson, Diana
dc.date.accessioned2012-06-08T12:50:58Z
dc.date.available2012-06-08T12:50:58Z
dc.date.issued2012-06-08
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/29321
dc.descriptionKandidatuppsats i geografi med kulturgeografisk inriktningsv
dc.description.abstractSammanfattning Att studera närnatur och dess påverkan på omgivningen är mycket intressant eftersom den innehar flera positiva effekter på samhället. Människor kan exempelvis påverka både fysisk och psykisk hälsa på ett positivt sätt genom aktivitet och avkoppling. Denna fördelaktiga påverkan kan människor endast ta till sig om naturområden upplevs som trevliga och trygga. Trygghet är dock en individuell uppfattning och är ofta förknippad med tidigare erfarenheter. Genom att naturområden finns tillgänglig nära bostäder underlättar det för vistelser i naturen. För många svenskar är natur och friluftsliv en naturlig del av uppväxten och de utvecklar en trygghetskänsla för naturen då de känner sig hemma i miljön. Människor som däremot inte vistas regelmässigt inom naturen kan var utan samma trygghetskänsla. Det är därför viktigt att ta olika personers preferenser i åtanke för utveckling av grönområden. Det finns idag inte tillräcklig med forskning som kopplar närnatur med socioekonomiska förutsättningar och hur trygghetskänslan kan variera efter detta. Därför är det spännande att göra egna studier på området. Därav är syftet med denna kandidatuppsats att reda ut hur avstånd spelar in för besök i närnaturen och vilka besökarna är. Samt om det är någon skillnad i hur besökarna i socioekonomiskt segregerade bostadsområden upplever den angränsande naturen. För att besvara syfte har följande tre frågeställningars formulerats 1. Hur ser det geografiska avståndet ut mellan bostadsområde och natur, skiljer sig detta mellan fallstudieområdena och hur reflekterar detta besöksfrekvensen? 2. Vilka är besökarna i den angränsande naturen till socioekonomiskt olika bostadsområden? 3. Är det någon skillnad i hur närnaturens besökare uppfattar tryggheten i fallstudieområdena? Genom frågeundersökningar och observationer har detta studerats. Resultaten visar till att båda fallstudieområden har hög tillgång till natur från bostadsområdet. Kvinnor och män i alla åldrar vistas i närnatur, dock skiljer åldersgrupper samt etnicitet mellan fallstudieområdena. När det kommer till trygghet är det variation i vem som känner sig trygga att vistas i närnatur och vem som inte gör detta. Kort summerat är det främst kvinnor inom bostadsområden med lägre socioekonomisk status som känner sig otrygga med att vistas i närliggande natur.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesStudent essaysv
dc.relation.ispartofseriesKulturgeografi och geografi med kulturgeografisk inriktning 2012:12sv
dc.subjectBesökaresv
dc.subjectNärnatursv
dc.subjectSocioekonomisk kontextsv
dc.subjectTillgänglighetsv
dc.subjectTrygghetsv
dc.titleBesökare i närnaturen till två socioekonomiskt segregerade bostadsområden - Fallstudie ur ett trygghetsperspektivsv
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokSocialBehaviorLaw
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg. Human and Economic Geographyeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografiswe
dc.type.degreeStudent Essayeng


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record