Show simple item record

dc.contributor.authorAbrahamsson, Josefine
dc.contributor.authorGulbransgaard Wallöf, Ann
dc.date.accessioned2012-06-21T09:47:38Z
dc.date.available2012-06-21T09:47:38Z
dc.date.issued2012-06-21
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/29435
dc.description.abstractSyfte: Syftet är att undersöka om vanliga procedurer inom intensivvård medför smärta och obehag samt om det finns ett samband mellan patientens grad av smärta och obehag. Bakgrund: Sjuksköterskor har med sin vårdvetenskapliga utgångspunkt en viktig roll i att lindra lidande, främja välbefinnande och minska obehag. Studier har visat att sjuksköterskor underskattar patientens smärta vilket kan tänkas grunda sig i bristande kunskap om vilken rätt till inflytande i behandlingen patienten har. Då patienten känner trygghet med personalen kan välbefinnandet öka. Design: Kvantitativ ansats med deskriptiv och jämförande design samt hypotetisk-deduktiv metod. Metod: 30 patienter medverkade i pilotstudien. 3 procedurer valdes ut (borttagning av olika infarter, spolning av olika infarter och sårvård), mätning av smärta, påverkan på välbefinnande (obehag), pulsfrekvens och blodtryck skedde i direkt anslutning före och efter proceduren. Resultat: En signifikant skillnad förekom mellan smärtan före och efter borttagning av infart (p=0,017) och såromläggning (p=0,017). Såromläggning visade en signifikant skillnad i pulsfrekvensen (p=0,018) och det systoliska blodtrycket (p=0,018) före och efter procedur. Vid dragning av infarter fanns ett mycket svagt linjärt samband (rs=0,048) mellan smärta och obehag före proceduren. Spolning av infart visade inget linjärt samband mellan smärta och obehag före (rs=0,000) och ett mycket svagt linjärt samband efter (rs=0,060). Vid såromläggning återfanns ett måttligt starkt negativt samband mellan smärta och obehag efter procedur (rs=-0,321). Sammanfattning: I resultatet framkom att sårvård och borttagning av infarter var smärtsamma procedurer. Sårvård visade sig vara mest smärtsam. Vitalparametrarna pulsfrekvens och blodtryck steg vid sårvård, vilket indikerar att patienten blev stressad och fick ont. Samband mellan smärta och påverkan på välbefinnandet i denna pilotstudie kunde inte verifieras vid någon procedurerna vilket talar emot hypotesen att välbefinnandet försämras vid procedursmärta.sv
dc.language.isoswesv
dc.subjectTreatment related painsv
dc.subjectComfortsv
dc.subjectDiscomfortsv
dc.subjectIntensive caresv
dc.subjectPainsv
dc.titleProcedursmärta inom intensivvården: en deskriptiv jämförande pilotstudie om smärta och obehagsv
dc.title.alternativePain during procedure in ICU: a descriptive comparative pilot study concerning pain and discomfortsv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokMedicine
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record