Show simple item record

dc.date.accessioned2012-07-20T07:26:58Z
dc.date.available2012-07-20T07:26:58Z
dc.date.issued2012sv
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/29781
dc.description.abstractSammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka faktion och erbjuda en djupare förståelse för denna litterära genre. I dagens mediebrus översköljs vi ständigt av information som många gånger har sin hemvist i en gråzon mellan sanning och osanning, fakta och fiktion. Det är kanske inte så uppseendeväckande att en litterär genre som består av just fakta och fiktion upplever ett stort uppsving i dessa dagar. Läsande ungdomar intresserar sig mer och mer för genren. Vad ställer detta för krav på litteraturundervisningen i skolan? Hör faktion ens hemma i skolan och i så fall ställs annorlunda krav på pedagogen i fråga om lektionsupplägg och planering? Vari består attraktionskraften hos faktionen? Detta är några av frågorna som uppsatsen vill reda ut. Uppsatsen bygger på receptionsteoretiska metoder och en hermeneutisk närläsning av vald faktionlitteratur. Uppsatsens fundament består till stora delar av tidigare forskning om faktionen, studier om läsning i allmänhet och nutida samt historiska böcker tillhörandes faktionen. Mycket av genrens popularitet kan förklaras med orden närvaro, nyfikenhet, spänning men framförallt vill ungdomar läsa litteratur som är ”sann”, något de kan lära sig något av. Flertalet av de tillfrågade ungdomarna finner rent av ingen anledning att läsa om boken inte har verklighetsanknytning eller sanningsanspråk. Enligt uppsatsförfattaren går det även att finna förklaringar till genrens popularitet inom den sagoberättande traditionen. Denna vilja att ta till sig det sanna och verkliga visar sig även vara en fara. För även om det är positivt att ungdomar idag generellt visar intresse för någon form av litteratur godtar de alltför lättvindigt sanningsanspråken. Detta ställer därför nyanserade krav på litteraturundervisningen. Eleverna måste utmanas i sin övertygelse om sanningshalten i faktiontexten. Pedagogen måste skapa ett klassrumsklimat som välkomnar en öppen diskurs, där elevernas öppna frågor får utrymme. Men det är läraren som med raffinerade metoder skall styra diskussionen enligt önskemål som bl.a. möjliggör att nämnda sanningshalt ifrågasätts. Nsv
dc.language.isosvsv
dc.subjectfaktionsv
dc.subjectlitterärt lärandesv
dc.subjectmotivationsv
dc.subjectmeningsfulsv
dc.titleFaktion i skolan. Faction in Schoolsv
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLawsv
dc.type.uppsokM2sv
dc.contributor.departmentGöteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskapsv
dc.type.degreeStudent essaysv


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record