Retorik i skolan. En studie av fem svensklärares inställning till retorikämnet och retorik i den nya läroplanen, Lgr11

Abstract

Syftet med vår uppsats var att söka kunskap om lärares inställning till retorik och hur de arbetar med ämnet i skolan. Vi ville dessutom ta reda på hur de förhåller sig till målen i den nya läroplanen, Lgr11, när det gäller retorik. Vi valde att genomföra en kvalitativ respondentundersökning, i form av samtalsintervjuer med fem lärare, från tre skolor belägna i några av Göteborgs kranskommuner. Vi valde den här metoden för att kunna klarlägga eventuella mönster, även om vi är medvetna om att det finns svårigheter med att göra generaliseringar, då antalet intervjuer är få.

Utifrån de svar vi fått av de intervjuade lärarna, visade att majoriteten av lärarna är osäkra på vad deras uppdrag, när det gäller retorik, innefattar i förhållande till Lgr11. För de flesta av lärarna handlar retorikundervisningen främst om olika former av redovisningar eller att eleverna ska samtala med varandra. Viktigt är dock att nämna, att alla intervjuade lärare ställde sig positiva till retorik som ämne och skulle dessutom gärna arbeta mer med ämnet, men de menar att bland annat tidsbrist och prioritering förhindrar en sådan utveckling. De menar också att en eventuell fortbildning samt samarbete mellan lärarna och ämnena, skulle kunna skapa en god retorikundervisning.

Vår förhoppning är att vår uppsats bidrar till att uppmärksamma retorik som ämne och att ge en förklaring till vad retorik är och varför det är viktigt. Vi vänder oss främst till lärarstudenter och verksamma lärare, då vi vill skapa motivation, och därmed en drivkraft, att vilja undervisa i retorik. Vi hoppas också att den här undersökningen ska framhålla betydelsen av en god retorisk förmåga och även kunna ge konkreta, didaktiska tips på hur lärare kan arbeta med retorik i skolan.