| dc.description.abstract | Sammanfattning:
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den ideologiska präglingen av de tre senaste
läroplanerna för gymnasieskolan har sett ut. Metoden som används är textanalys, där begrepp som
situationskontext används för att beskriva tiden för texternas tillkomst och textuell- och
interpersonell struktur används för att beskriva textens struktur och innehåll. Den interpersonella
strukturen ställs sedan emot idealtyper som har konstruerats för ideologierna liberalism och
socialism.
Motivet bakom valet av de två ideologier finner sitt stöd i begrepp som går att återfinna i
läroplanerna som signalerar en ideologisk innebörd, spårbara till de båda ideologierna.
Kopplingen till en specifik ideologi är dock inte konstant över tid, utan vi finner ett mer
socialistiskt inflytande i läroplanen vara gällande under 1970-talet och en mer liberal riktning för
de som tillkommit under 1990- och 010-talen. Utöver idealtyperna undersöks även
partiprogrammen från socialdemokraterna, folkpartiet och moderaterna och sätts i kontext till
läroplanerna.
Undersökningen visar att det finns ett tydligt samband mellan vad som återfinns i läroplanerna
och de båda idealtyperna. Den visar även att det i samtliga läroplaner går finna formuleringar eller
resonemang som går att koppla till socialdemokraternas, folkpartiets eller moderraternas
partiprogram.
Förutom analysen ger uppsatsen dessutom en historisk bild av hur gymnasieskolan förändrats i
och med de reformer som genomförts under de senaste 50 åren i Sverige.
Vad som varit av betydelse för oss som blivande lärare i arbetsprocessen är framförallt
kunskapen om hur det politiska klimatet påverkar skolan och hur den situationen har sett ut under
en längre period. Vi har även fått en insikt om vad lärarrollen i praktiken innebär, särskilt i
koppling till skolans värdegrund. | sv |
