”KRAMAS ELLER PUSSAS, DET BRUKAR HJÄLPA” – En kvalitativ studie av hur barn och pedagoger i förskolan erfar försoning och begreppet förlåt.

Abstract

Bakgrund Utifrån Piagets syn på stadie- och mognadsteorier har flera forskare, bland andra Stern (Norell Beach, 1995), nyanserat utvecklingsteorin och funnit att man föds med förutsättningar att utveckla empatisk förmåga. Den empatiska förmågan utvecklar barnet sedan i relationer med omvärlden. Ljungberg (1998, i red. Wrangsjö) har funnit att barn i samspelet med andra utvecklar försoningsbeteenden för att leken ska kunna fortgå och för att bevara sammanhållningen i gruppen. I samvaron med andra barn har Sommer (005) genom observationer funnit olika samvaromönster bland barnen som påverkar hur de samspelar med varandra.

Syfte Syftet var att undersöka hur barn och pedagoger på förskolan erfar begreppet förlåt och försoning som ett led i en konflikthanteringsprocess. Huvudfrågorna var: Hur erfar pedagoger att de hanterar försoningstillfällen barn emellan? Hur hanterar pedagoger begreppet förlåt i konflikter barn emellan och hur reflekterar de kring användningen av begreppet? Hur erfar barn försoningstillfällen samt användningen och innebörden av begreppet förlåt?

Metod Denna kvalitativa studie bygger på en hermeneutisk (tolkande) ansats. Pedagoger har intervjuats enskilt och barn i grupper om två och två. Barnintervjuerna utgick från en gestaltning med handdockor som rörde en konfliktsituation för att ge barnen samma utgångspunkt.

Resultat I resultatet som analyserats efter en hermeneutisk ansats visade sig de vanligaste aspekterna vara att både barn och pedagoger erfar att barn ser sin egen del i konflikten, barn kan ta den andres perspektiv, barn förstår att de gjort fel och att barn förstår ”att göra förlåt”. Barnen visade kompetens att välja andra försoningsbeteenden än att använda förlåt som ett lösenord för försoning.

Betydelse för läraryrket Det är viktigt att synliggöra de olika sätt barngruppen erfar konflikthantering (William, 006). Genom att erbjuda dem konkreta upplevelser, till exempel genom gestaltning kan man göra barnen medvetna om gruppens kunskaper och genom det få chans att lära av varandra.

1