Bildning som livslångt lärande – vad elever erfar att de lär av teater och gestaltningsarbete

Abstract

Studiens syfte var att undersöka vad gymnasieelever erfar att de lär av teater och gestaltningsarbetet ur ett bildningsperspektiv och hur det kan ses som ett livslångt lärande. De två undersökningsfrågorna löd: Vad erfar elever att teater och gestaltningsarbete lär dem? Hur påverkas de av detta?

För att ta reda på ovanstående har en kvalitativ metod använts i form av ett fokusgruppssamtal. Materialet har sedan transkriberats och genom meningskategorisering och meningstolkning utmynnat i fyra kategorier. Dessa kategorier har sedan analyserats i ljuset av studiens teoretiska anknytning.

Det huvudsakliga resultatet visar att eleverna utveclar självkännedom och självkänsla samt tolerans och solidaritet i gruppen. Den kommunikativa och sociala kompetensen utvecklas jämte empati och inlevelse. Vidare visar resultatet att det lärande som sker är något som utgår från eleverna själva, i teaterarbetet utgör de själva alltid en pol- något bekant- som ställs mot en motpol -något främmande. Resultatet visar även att detta lärande är något som påverkar dem i mötet med en omvärld.

Ser man till betydelsen för läraryrket så visar resultatet att ett lärande som utgår från elevernas livsvärld och som befinner sig i elevernas livsrum, är ett lärande som får betydelse genom livet.