Bostadsrättsföreningars årsredovisning -Hur används årsredovisningen av olika intressenter?

Abstract

Bakgrund och problem: Betydelsen av bostadsrättföreningens årsredovisning har ökat som en följd av den kris Sverige upplevde på 90-talet. Att köpa bostadsrätt blev ansett som en riskfylld investering vilket gjorde att bostadrättsköparen lade större vikt vid att granska årsredovisningen. Bostadsrättsföreningar har flera olika intressenter vilka har olika krav på information, varför en svårighet med årsredovisningen är att möta samtliga intressenters informationsbehov. För att intressenter skall tolka årsredovisningen på ett korrekt sätt krävs en förståelse för vad som är viktigt att observera i redovisningen, samt en vetskap om hur olika redovisningsprinciper påverkar resultatet. BFNAR 2003:4 är en rekommendation som började gälla från och med 2004. Den nya rekommendationen innebär förändring i hur reservering av medel för framtida underhåll redovisas, vilket påverkar tolkningen av årets resultat. Om granskaren inte är medveten om hur resultatet påverkas av principen riskerar denne att inte göra en korrekt bedömning av föreningens ekonomiska situation. Syfte: Att utreda en bostadsrättsföreningens årsredovisnings betydelse för olika intressenter. Utöver detta kommer det i uppsatsen redas ut hur BFNAR 2003:4 har påverkat olika intressenter samt vad i årsredovisningen som är relevant att granska för att bedöma en bostadsrättsförenings ekonomiska situation. Metod: En kvalitativ studie görs för att utreda olika intressenters syn på bostadsrättsföreningens årsredovisning och vad som är relevant ur deras perspektiv. I uppsatsen görs även en kvantitativ studie för att utreda om bostadsrättsföreningar följer BFNAR 2003:4 samt om det finns någon variation i hur underhållsfonden redovisas och presenteras. Därefter görs en analys av det empiriska materialet med stöd från referensramen. Resultat och slutdiskussion: Resultatet av studien är att intressenter tittar på olika saker i årsredovisningen, men gemensamt för samtliga intervjupersoner är att fastighetens skick och framtida underhåll samt belåning är viktiga punkter. Flera intervjupersoner framhäver att det är omöjligt att bedöma en bostadsrättsförenings ekonomiska situation baserat på årets resultat, vilket enligt tidigare forskning framhävs som en viktig post bland bostadsrättsköpare. Den 3 kvantitativa studien visar på en variation i hur underhållsfonden redovisas och det visade sig att vissa föreningar i vår studie inte följer BFNAR 2003:4. Förslag till vidare forskning: • En djupare analys av bostadsrättsköparen och dennes kunskap om hur bostadsrättsföreningen fungerar och vilka risker som finns i samband med köpet. • En djupare analys av bostadsrättköparens intresse av föreningens ekonomi samt vilka faktorer köparen använder som beslutsunderlag. • En konsekvensanalys av att liten hänsyn har tagits till bostadsrättsföreningens behov vid utformning av lagar och rekommendationer.