K3:s remissvar -En studie av områdena komponentavskrivning & Upplysningskrav om verkligt värde på förvaltningsfastigheter

Abstract

Redovisningsregler i Sverige är väldigt omfattande och är i ständigt förändring. Sedan 2004 har Bokföringsnämnden (BFN) börjat med ett projekt som kallas för k-projektet. Projektet delas upp i fyra olika regelverk och kategorier, K1-K4. Syftet med projektet är att förenkla redovisningen och att samla in alla regler i ett heltäckande regelverk till olika företagskategorier. K1 och K2 är färdiga att tillämpas och BFN jobbar just nu med K3 som förväntas vara färdig i juni 2012. BFN gav ut K3 regelverket på remiss i juni 2010 och skickade ut remissen till cirka 50 berörda instanser för att de skulle få en chans att lämna sina synpunkter. Remisstiden var ursprungligen satt till den 30 september 2010 men efter påtryckningar från några insatser om att förlänga remisstiden förlängdes den till den 29 november 2010. De områdena som fick mycket kritik är kravet för komponentavskrivning för samtliga materiella anläggningstillgångar och upplysningskrav om verkligt värde på förvaltningsfastigheter. Både dessa krav påverkar fastighetsbranscher med förvaltningsfastigheter. Remissinstanserna menar att fastigheter består av många komponenter så att metoden blir för komplicerad att tillämpa i praktiken och nyttan med komponentavskrivning inte överstiger kostnaderna. Kravet att upplysa om verkligt värde på förvaltningsfastigheter påstår vissa instanser att är för kostsamt att upplysa på varje enskild fastighet. Caisa Drefeldt som är med i arbetsgruppen som jobbar med K3 menar att komponentmetoden ger rättvisande bild och behöver inte vara komplicerad. När det gäller upplysningskravet om verkligt värde på förvaltningsfastigheter yttrar Drefeldt om att det är felskrivet i remissen och enligt K3 ska information om verkligt värde på förvaltningsfastigheter lämnas i grupper. Syftet med studien är att ta reda på vilka argumenteringar de remissinstanserna använder sig av i deras remissvar. I studien har vi undersökt remissvaren som BFN har fått beträffande K3:s krav för komponentavskrivning av materiella anläggningstillgångar samt upplysningskrav om verkligt värde på förvaltningsfastigheter. För att få förståelse om företagets motiv och resonemang till remissvaren har vi utfört intervjuer med insatta personer från respektive företag. Dessutom har vi valt några instanser som är väl insatta i redovisningsfrågor och som kan uttala sig om de nämnda områdena. Vår slutsats är att komponentavskrivning ger en mer rättvisande bild av företagets tillgångar men passar inte alla typer av branscher. De flesta instanser tycker att det är dyrt med upplysningskravet på grund av att de tror att de måste ha en extern värdering, vilket är inte något som krävs av K3.