Visa enkel post

dc.contributor.authorGabrielsson, Marianne
dc.date.accessioned2012-08-15T09:26:03Z
dc.date.available2012-08-15T09:26:03Z
dc.date.issued2012-08-15
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/30112
dc.description.abstractSyfte: Det övergripande syftet med detta arbete är att granska Lgr11 och Skollagen 2010:800 med hjälp av kritisk diskurs analys, för att försöka utröna huruvida dessa nya utbildningspolitiska reformer gynnar elevernas lärande eller om det är en ideologiskt producerad text som används för att få fram ett budskap som mer passar in i den samtid vi lever i idag. Med teori och forskningsgenomgången som en bakgrund har det utkristalliserats tre aspekter som studien kommer att ha fokus på; 1) Att undersöka de eventuella motsägelser som kan föreligga i dokumenten, och på vilket sätt de i så fall eventuellt utgör en bristande trovärdighet i dessa dokument. 2) Dokumentens innehåll kopplat till tidigare forskning. D.v.s. om det går att påvisa kopplingar till den vetenskapliga forskning som har bedrivits inom skolväsendet, och då främst den nationella forskningen. 3) Att undersöka skolans huvudsakliga funktioner såsom de benämns i dokumenten och i forskningen, och se hur de kan kopplas till begreppet lärande. Teori: Teoriramen innefattar en utbildningssociologisk grund som tar sin början i kritisk teori och Marxismen och fortsätter via utbildningssociologiska aspekter på skolan fram till den svenska grundskolans olika reformer. Begrepp som demokrati och läroplansforskning samt utbildningsförändring förklaras i detta kapitel. Metod: Som ansats har jag använt mig av kritisk teori i grunden och därefter kritisk diskurs analys enligt Fairclough´s modell, samt immanent kritik. Resultat: Skolans huvudfunktioner tycks vara att skapa ett anställningsbart humankapital med hög faktisk kunskapskompetens för att kunna konkurrera med syfte att bevara klasskillnader och öka det ekonomiska kapitalet i landet. Men, styrdokumenten innehåller en rad inre motsättningar som minskar dess trovärdighet. Inom styrdokumenten framträder målsättningen vara att fostra och forma passiva, medgörliga individer som lätt anpassar sig till ett ideologiskt budskap – d.v.s. att skapa individer som lär utan att reflektera över sin kunskap.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesMasteruppsatssv
dc.relation.ispartofseriesVT12-IPS-01 PDAU63sv
dc.subjectLgr11sv
dc.subjectSkollag 2010:800sv
dc.subjectKritisk teorisv
dc.subjectFaircloughsv
dc.subjectMarxismsv
dc.subjectkritisk diskursanalyssv
dc.subjectconservative modernizationsv
dc.titleVem i hela världen kan man lita på? En kritisk diskursanalys av Lgr11 och Skollag 2010:800sv
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of education and special educationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogikswe
dc.type.degreeStudent Essayeng


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post