Tre tält, 12x12m, 8x8m och 6x6m, vridna 45 grader i relation till omgivande bebyggelse på plats för att på så sätt betona skapa en rad mindre ”platser” alldeles vid ”knuten”, monterades på plats med det stora tältet i mitten och de två mindre som flyglar. För att skapa en mer dynamisk och mindre tillrättalagd och evenemangsbetonad karaktär valde vi att arbeta med dricka-backar som genomgående tema och byggmodul, vilka ersatte de hyrbord, hyrstolar och hyrskärmar man vanligtvis brukar hyra i sådana här sammanhang. Valet som modul dricka-backar grundade sig en rad idéer kring modularitet, interaktivitet och lek där en dricka-backen är en modul som är tillräckligt stark för att man skall kunna sitta på den och bygga med, men samtidigt tillräckligt lätt och voluminiös för att snabbt och enkelt bygga och bygga om med den, som ett slags ”storlego”. Centralt för upplägget var ett arbetslag vilka byggde och byggde om modulerna hela tiden. Här fanns en tanke om att lägga pengar på arbete, tid , interaktivitet och föränderlighet istället för att investera i färdiga och mer eller mindre permanenta lösningar. För att genomföra det hela upprättades dels ett arbetsschema men också ett flyttschema vilket visade hur och när modulerna skulle flyttas. Utöver de ”schemalagda” förändringar vilka så olika ut dag för dag inbjöd fira backar vilka inte var ihopfogade i moduler också till direktinteraktion ifrån deltagarnas sida. Således byggdes bänkar, nivåer, bord, utställningskärmar, avgränsningar samt slutligen en bar av drickabackar ihopfogade med straps, där backarna i sina olika konstellationer skapade transparenta trådlika volymer med textila kvaliteter. Exteriört byggdes skärmar kring tälten samt en stor skylt med texten ”ELIA” med samma teknik.