Undervisning i historia eller SO? Första världskriget

Abstract

Syfte: Syftet är att i en sekvens historielektioner fokusera spänningsfältet mellan de fyra enskilda SO-ämnena: historia, geografi, religionskunskap och samhällskunskap och ett gemensamt samlat SO-ämne.

Syftet utreds genom klassrumsstudier, inom ramen för ämnesmomentet ”Första världskriget” tillhörande skolämnet historia, för att undersöka vilka kunskaper som elever uttrycker, som kan härröras till något annat skolämne, då främst de tre andra SO-ämnena, som geografi, religionskunskap eller samhällskunskap och om så är fallet fundera på betydelsen av detta.

Teori: Ur ett hermeneutiskt perspektiv analyseras klassrumsobservationer och spänningsfält identifieras. För att kunna identifiera spänningsfält används Ricoeurs beskrivning av pendelrörelsen mellan två poler, där Ricoeur söker medla mellan olikheter.

Metod: Klassrumsobservationer av en klass 9 i en svensk kommunal grundskola läsåret 2011/2012, där en klass har observerats under nio tillfällen under ämnesmomentet Första Världskriget inom skolämnet historia. Dessa observationer tolkas huvudsakligen med hjälp av Ricoeurs hermeneutiska kritiska hermeneutik.

Resultat: De observerade eleverna använder kunskaper från andra skolämnen, främst de tre övriga SO-ämnena, geografi, religionskunskap och samhällskunskap för att skapa förståelse för Första Världskriget, ett moment inom historieämnet. Vid de tillfällen som det sker går det att märka i relation till begrepp utvecklas och att eleverna formulerar mer avancerade helhetsbilder än tidigare. Läraren använder sig delvis av metoden att utgå från begreppsbaserad undervisning men har ingen uttalad planering av ämnesövergripande metoder. Dock visar hon på en följsamhet när ämnesstoff som tillhör andra skolämne än historia dyker upp hos eleverna och låter det gästande stoffet ta plats. Det tillsammans med en tillit som hon har arbetat upp tillsammans med eleverna, gör att eleverna kan bilda helhetsbilder och utveckla begrepp lättare. Trots att läraren uttalat att det är skolämnet historia som är avsett, låter hon andra skolämne ta plats, vilket ger en positiv effekt på inlärningen hos de observerade eleverna.