Show simple item record

dc.contributor.authorHemmati Andersson, Nasrin
dc.contributor.authorJohansson, Ulrika
dc.date.accessioned2012-09-06T12:20:05Z
dc.date.available2012-09-06T12:20:05Z
dc.date.issued2012-09-06
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/30201
dc.description.abstractSyfte: Studien syftar till att belysa vad elever själva anser vara ett stöd för dem i matematik och att se om det överensstämmer med det skrivna åtgärdsprogrammet. Frågeställningar: • Hur beskriver eleverna sina behov för att kunna uppfylla kunskapskraven? • Hur kommer elevens behov till uttryck i åtgärdsprogrammet? • Vad anser eleverna vara ett stöd för dem för att kunna utveckla sina kunskaper i ma-tematik? • Vilka åtgärder föreslås i åtgärdsprogrammet? Teori: Matematikdidaktisk teori och ramfaktorteorin Metod: Studien är en kvalitativ studie genomförd på tre skolor belägna i två olika kommu-ner i västra Sverige. Undersökningen bygger på 13 halvstrukturerade elevintervjuer samt granskning av elevernas åtgärdsprogram från skolår 3- 9. Det insamlade materialet har tolkats enligt hermeneutisk metod och resultatet av intervjuerna har jämförts med de skrivna åtgärds-programmen. Resultatet har analyserats med ramfaktorteorin och matematikdidaktiska krite-rier. Resultat: Analys av de undersökta åtgärdsprogrammen visar på ett individinriktat per-spektiv. I de flesta fall ligger fokus på elevens egenskaper som orsaken till svårigheter istället för på elevernas förkunskaper i matematik och vad de ska uppnå i relation till de uppsatta må-len för årskursen enligt kursplanen. Resultatet visar vidare att formuleringar av elevernas ma-tematiksvårigheter är otydliga och att de skrivna åtgärdsprogrammen inte följer styrdokumen-tens riktlinjer och rekommendationer. Elevernas svårigheter formuleras ofta identiskt i olika åtgärdsprogram. Av de studerade åtgärdsprogrammen framgår att den vanligaste orsaken till upprättandet av åtgärdsprogram är att eleven inte når målen i matematik. Man har konstaterat att eleven inte når målen för årskursen och att man av denna anledning upprättat ett åtgärds-program. Dock saknas i hälften av åtgärdsprogrammen målbeskrivningar, såväl lång- som kortsiktiga. De vanligaste är: att arbeta i ”liten undervisningsgrupp”, ”färdighetsträning” och ”extra arbete hemma”. Hur man har tänkt utvärdera stödåtgärderna är inte beskrivet. Elevernas beskrivningar av orsaken till svårigheter och därav förorsakade behov skiljer sig från motsvarade beskrivningar i deras åtgärdsprogram. Eleverna beskriver orsaken till sina svårigheter som något som uppkommit i skolmiljön medan åtgärdsprogrammen hänför svå-righeterna till eleven t.ex. som koncentrationssvårigheter och/eller psykosociala svårigheter. Elevernas delaktighet vid upprättandet av åtgärdsprogrammen är i de flesta fall obefintlig. Få elever vet vad åtgärdsprogrammet syftar till och vad de ska uppnå.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesMagisteruppsatssv
dc.relation.ispartofseriesVT12-IPS-02 SLP600sv
dc.subjectåtgärdsprogramsv
dc.subjectmatematiksvårighetersv
dc.subjectmatematikdidaktisk kompetenssv
dc.subjectspecialpedagogiksv
dc.subjectspecialpedagogsv
dc.subjectspecialläraresv
dc.subjectundervisningsprocesssv
dc.subjectsärskilt stödsv
dc.subjectdelaktighetsv
dc.subjectramfaktorersv
dc.titleÅtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd i matematik - ur ett elevperspektivsv
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of education and special educationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogikswe
dc.type.degreeStudent Essayeng


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record