I skuggan av blandstaden. En fallstudie av blandstadsidealets förverkligande i miljonprogrammets Angered

Abstract

I en generalplan från 1968 planeras den nya Göteborgsstadsdelen Angered som en blivande förstad för en befolkningstillväxt som kan uppgå till 175 000 människor år 2000. Den bostadsbrist som Göteborg led av när generalplanen upprättades slogs redan i mitten på 1970-talet över till ett bostadsöverskott vilket resulterade i att byggnationen av Angered stannade av. Till följd av att planerna endast delvis realiserades är Angered idag en glest bebyggd stadsdel bestående av utspridda bostadsöar, separerade av breda bilvägar och stora naturområden. Stadsdelen är dåligt ihopkopplad med övriga delar av Göteborg och är en utav stadsdelarna i Göteborg med högst andel arbetslösa och bidragstagande invånare. Angereds fysiska miljö utgör ingen god förutsättning för en hållbar utveckling. Behovet av förändring är stort men komplicerat då en förändring enligt de rådande stadsplaneidealen idag måste ske på dåtidens stadsplaneideals villkor. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dagens stadsplaneideal förverkligas i glest bebyggda miljonprogramsområden i Angered. Syftet har kompletterats med tre frågeställningar; Vilka fysiska förutsättningar finns för att implementera dagens planeringsideal i Angered? Vilka är dagens målsättningar och planer för Angereds fysiska utveckling? Hur påverkar dessa stadsdelen som helhet? För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna utfördes dels en observationsstudie i Angered, dels en dokumentstudie där aktuella planer och program som berör Angered analyserades utifrån de uppställda frågeställningarna. Vad gäller uppsatsens första frågeställning så visade studiens resultat att Angereds fysiska miljö präglas av funktionsseparering och fysiska barriärer. Trafikstrukturen som en gång i tiden utformats i enlighet med de planeringsprinciper som SCAFT-gruppen utarbetade utgör ett av de största hindren mot en funktionsintegration. De enskilda primärområdena är för små och för isolerade, samt hämmade av Angered Centrum funktion som en urban parasit, för att kunna bära upp funktionsblandade miljöer. Primärområdena präglas av ensidiga bostads- och upplåtelseformer. De fysiska förutsättningarna står i direkt motsats till idealet om blandstad. Vidare så visade studiens resultat att den övergripande målsättningen för Angered är att stadsdelen ska utvecklas i riktning mot en blandstad. För Angered centrum och Hammarkullen finns omfattande planer och program för att förverkliga ett sådant ideal, medan övriga planer är småskaliga eller syftar till att komplettera ett homogent bostadsbestånd med främst småhusbebyggelse. Uppsatsens analys visade att planerna på att stärka Angered centrum som stadsdelscentrum riskerar att ytterligare stärka centrumets funktion som urban parasit och därmed fungera utarmande på servicefunktioner i omkringliggande primärområden. Dock visade analysen att en utveckling av Angered centrum även kan komma att leda till att andelen besökare utifrån ökar vilket i sin tur kan innebära positiva sociala och ekonomiska effekter. Planerna på att komplettera bostadsbeståndet i Angered med småhus ökar möjligheten att göra bostadskarriär i stadsdelen och kan ha en positiv inverkan på den sociala stabiliteten. De befintliga primärområdena behåller dock i de flesta fall sin nuvarande monofunktionella fysiska miljö och isolerande trafikstruktur. De nya bostads- och verksamhetsområdena bidrar till att stadsdelen får en något mer sammanhållen fysisk struktur. Det är däremot endast i Hammarkullen och i Angered centrum som utvecklingen går i riktning mot mer blandade och funktionsintegrerade miljöer.