Show simple item record

dc.contributor.authorMilton, Gustav
dc.date.accessioned2012-09-12T15:05:23Z
dc.date.available2012-09-12T15:05:23Z
dc.date.issued2012-09-12
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/30254
dc.description.abstractDen pågående skuldkrisen i Europa, och den därav föranledda starka tendensen till värdeminskning av olika placeringar i finansiella instrument, har gett frågan om effektiviteten i konsumentskyddet vid finansiell rådgivning förnyad aktualitet. I svensk media har på senare tid stark kritik riktats mot såväl utformningen av det regelverk som är avsett att skydda konsumenter vid sådan rådgivning, som dess påstått otillräckliga praktiska genomslag. Den låga andelen konsumenter som får gehör för sina klagomål angående finansiell rådgivning i allmänna reklamationsnämnden, samt den omständigheten att lagen om finansiell rådgivning (2003:862) aldrig blivit föremål för prövning i Högsta Domstolen, kan möjligtvis vara symptom på att systemet för konsumentskydd på detta område är behäftat med vissa brister. En närmare studie av det preventiva och reparativa konsumentskydd som lagen om finansiell rådgivning tillhandahåller ger vid handen att det torde finnas en viss sanningshalt i de anmärkningar som framförts i media. Ett flertal svagheter existerar både i de regler som skall minimera risken för förekomst av vårdslös finansiell rådgivning till konsumenter, och i de regler som tar sikte på konsumentens möjligheter att erhålla kompensation för ekonomisk skada som orsakats genom oaktsamt utförande av rådgivningsuppdraget. Vid undersökningar, genomförda av bland annat finansinspektionen, har också bristande implementering av regelverket från näringsidkarnas sida kunnat detekteras. Bristerna i dagens skydd är så pass många, och vissa av dem är så pass allvarliga, att skyddet ur ett konsumentperspektiv sannolikt inte kan ses som fullt acceptabelt. Framtida förändringar av de rättsliga normer som reglerar detta område, och en förbättrad tillsyn av de företag som tillhandhåller rådgivningen framstår därför som önskvärda. Reformer av konsumentskyddet måste dock utarbetas med tillbörlig hänsyn till andra aktörers legitima intressen, främst den rådgivande näringsidkarens. Vissa tänkbara justeringar i konsumentskyddet är också beroende av att offentliga medel satsas. Frågan om deras genomförande får därför en politisk dimension, eftersom en intresseavvägning måste göras mellan å ena sidan intresset av att skydda konsumenter som tar del av finansiell rådgivning, och å andra sidan en rad andra intressen av vitt skilda slag.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseries2012:68sv
dc.titleKonsumentskyddet vid finansiell rådgivning. Chimär eller realitet?sv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Laweng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Juridiska institutionenswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record