dc.contributor.author | Petersson, Kristin | |
dc.date.accessioned | 2012-09-18T12:42:22Z | |
dc.date.available | 2012-09-18T12:42:22Z | |
dc.date.issued | 2012-09-18 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/30300 | |
dc.description.abstract | Vi står idag inför stora utmaningar eftersom vår miljöpåverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att få bukt med dessa måste vi hitta alternativa sätt att göra saker på. Vi måste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som är ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, växter och natur, kan kanske bidra till lösningar på problemen. Innan vårt jordbruk blev beroende av fossila bränslen arbetade långt fler än idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den på bästa sätt. Mitt syfte med den här uppsatsen är att belysa TEK ifrån ett brukarperspektiv för att se vad dessa personer har att säga om denna typ av kunskap och hur den kan användas idag. Jag har valt att intervjua fyra personer som på eget initiativ valt att på något sätt använda traditionella metoder i sitt bruk av naturen. Intervjusvaren kategoriserades enligt tematisk analys. Jag valde att hitta teoretiska anknytningar utefter de teman jag hittade i intervjuerna. Det resulterade i en rad anknytningar till tidigare forskning, från bland annat E. F. Schumacher och humanekologiska begrepp som holism och resiliens. Min resultatdel beskriver mina fyra intervjupersoner; hur Jonas arbetar på sin gård med en självbindare och höhässjning, Marias hantverksmässiga osttillverkning och hur hon tänker kring denna typ av mathantverk, Tins kärlek till korna och hennes arbete på fäboden utanför Rättvik och Annes vilja att sprida kunskap om traditionella metoder som till exempel hur mycket mer miljövänligt det är att använda häst istället för traktor. I analysen redogör jag för deras svar kopplat till mina frågeställningar och min teoridel. Min analys leder inte fram till en slutsats som kan sammanfattas i en mening utan är en sammanfattning av mina intervjupersoners tankar kring användandet av TEK. Jag har kommit fram till att det är viktigt att se TEK i ett sammanhang, som en del i en helhet, för att förstå hur den kan användas. Mina intervjupersoner tror att TEK har mycket att bidra med till Sveriges jordbruk i form av kunskap om alternativa tekniker och om hur jorden fungerar. De pratar om att använda en mix av traditionell och ny teknik som passar för sitt syfte. Det finns ett utbildningsvärde i TEK som bör tas tillvara. Det handlar om att förmedla en förståelse för vårt beroende av naturen. Vi kan också lära oss av den sparsamhet och uppfinningsrikedom som är förknippad med TEK. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Humanekologi | sv |
dc.relation.ispartofseries | 2012:2 | sv |
dc.title | Traditionell Ekologisk Kunskap – ett verktyg för en hållbar framtid?: Ett brukarperspektiv på användandet av Traditionell Ekologisk Kunskap | sv |
dc.type | text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/School of Global Studies | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier | swe |
dc.type.degree | Student essay | |