"Skarpt läge". En livsvärldsfenomenologisk studie om fortsatt skrivundervisning i grundsärskolan

Abstract

Syfte Syftet med studien var att undersöka hur speciallärare/specialpedagoger förstår och genomför sitt uppdrag att arbeta med elevernas fortsatta skrivutveckling i grundsärskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur menar speciallärare/specialpedagoger att egna erfarenheter formar undervisningen? Vilka didaktiska val gör speciallärare/specialpedagoger för att bidra till elevers skrivutveckling? Vad anser speciallärare/specialpedagoger vara svårigheter i det pedagogiska arbetet med elevers skrivutveckling? Vad identifierar speciallärare/specialpedagoger som utvecklingsmöjligheter för fortsatt skrivundervisning i grundsärskolan?

Forskningsansats och Metod Studien har en livsvärldsfenomenologisk ansats som teoretisk grund. Ansatsen gav studien ett redskap för förståelse av informanternas vardagliga verksamheter som de lever och arbetar i (Berndtsson & Johansson, 1997) genom fenomenet fortsatt skrivutveckling. I studien har vi närmat oss speciallärare och specialpedagogers vardag i grundsärskolan, fått ta del av deras undervisning och försökt göra deras röster hörda. Enligt Bengtsson (2005) innebär pedagogisk forskning att det behövs skapas en brygga mellan forskarens och informantens livsvärldar. För att få tillgång till livsvärlden och låta informanterna komma till tals (Berndtsson, 2001) behövde vi både se och höra. För att med egna ögon se hur skolvardagen tedde sig för studiens informanter genomfördes deltagande observationer. Genom halvstrukturerade intervjuer, med utgångspunkt från en frågeguide, beskrev informanterna sina levda erfarenheter av fenomenet fortsatt skrivutveckling i grundsärskolan. Hermeneutiken har använts som verktyg för att tolka och analysera det transkriberade materialet.

Resultat Resultatet visar att informanternas egna positiva levda erfarenheter av eget skrivande är något som påverkar deras undervisning. Dels som inspiration för att eleverna ska få en positiv och lustfylld syn på skrivning, dels som ett verktyg i undervisning, där informanternas eget skrivande används för att utveckla och stimulera elevernas lärande. Resultatet påvisar också att informanterna söker efter möjligheter i undervisningen. Svårigheter är något som man ”tar sig runt” genom att man ser möjligheter i både miljön och i elevernas olikheter. En svårighet som resultatet visar på är att informanterna har svårt att få eleverna att uttrycka sina tankar och åsikter i skrift. Differentieringen inom elevgruppen ses som något positiv, något som man kan använda sig av och gruppen är en viktig del av lärandet. Gruppen används ofta som en resurs i skrivandet vilket gör att eleverna har möjlighet att delta utefter sina förutsättningar. Den specialpedagogiska kunskapssyn som informanterna tillägnat sig under sin påbyggnadsutbildning påverkar undervisningen och är implementerad i deras didaktiska val i undervisningen.