Vad förmedlar texten i likabehandlingsplaner? En kvalitativ innehållsanalys

Abstract

Syfte: Genom skollag (2010:800) och Diskrimineringslag (2006:67) har varje skola ansvar för att ta fram en likabehandlingsplan för att undanröja riskerna för diskriminering eller mobbing. Till si hjälp att kunna producera som följer lagarna har skolans personal Allmänna råd (2009 a). Trots detta kommer larmrapporter om att en stor del av de likabehandlingsplaner som skrivs är bristfälliga. Föreliggande studie har för avsikt att kritiskt granska detta problem. Syftet är att ge en bild av hur 15 skolors likabehandlingsplaner formuleras och vad de innehåller. Utgångsfrågeställningarna är: Hur formuleras likabehandlingsarbetet i skolans likabehandlingsplan? På vilket sätt verkar skolorna ha följt lagar och styrdokument då de skrivit sina likabehandlingsplaner och vad verkar de allvarligaste bristerna vara?

Forskningsansats: Empirin analyseras kvalitativt och det som skrivs tolkas ur ett socialt sammanhang. Studiet av texter grundas i hermeneutiken, som är läran om tolkning av det man läser. Studien är skriven inom ramen av det specialpedagogiska programmet och har därför influenser av specialpedagogiska perspektiv.

Metod och genomförande: Studien är gjord på 15 likabehandlingsplaner hämtade från internet. Kodningsenheterna är formulerade med hjälp av Skolverkets Allmänna råd (2009). Studien är begränsad till likabehandlingsplanernas texter och har tolkats med hjälp av en innehållsanalys.

Resultat: Resultatet visar att det finns stora utvecklingsbehov inom skrivandet av likabehandlingsplaner. Ingen av de 15 analyserade planerna var helt lagenliga. Den största bristen låg i det faktum att ingen verkar ansvarig för de åtgärder man ska vidta. Vilket förmedlar en viss osäkerhet kring om de bestämda åtgärderna kommer att genomföras och utvärderas. Alla likabehandlingsplaner förmedlade rutiner kring hur man agerar på skolan vid misstanke om kränkning. Omfattningen av det skrivna och hur man förstår detta arbete ser dock mycket olika ut. Dominerande åtgärd vid misstanke om kränkning var samtal. Av de övrigt analyserade punkterna ser resultatet mycket olika ut. Sammantaget ger de ett intryck av osäkerhet i skrivandet.