Visa enkel post

dc.contributor.authorAndersson, Madelene
dc.contributor.authorHulander, Emma
dc.date.accessioned2012-10-04T12:08:04Z
dc.date.available2012-10-04T12:08:04Z
dc.date.issued2012-10-04
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/30541
dc.description.abstractBakgrund Den första juli 2010 blev vårdgarantin lagstadgad i Sverige. För att hantera långa väntetider införs nya metoder för att effektivt styra, planera och utvärdera sjukvårdsverksamheter. Ansvaret för att utarbeta nya metoder för produktionsplaner tillfaller sjukhusen. Problemdiskussion Väntetider finns inbyggt i sjukvårdssystemet på grund av ekonomiska begränsningar och fokus bör ligga på att hantera dem. För att hantera dem visar forskning på vikten av att matcha utbud och efterfrågan, inom svensk sjukvård har olika verktyg införts för att förbättra matchningen. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har utvecklat en egen modell med målsättning om strukturell förändring för styrning mot efterfrågan. En anpassning till sjukvården har skett men det återstår fortfarande frågor kring huruvida metoden ger önskade resultat. Syfte Syftet med uppsatsen är att utforma ett lämpligt prestationsmätningssystem som möjliggör utvärdering av effekten som införandet av huvudplanering har haft på Sahlgrenska Universitetssjukhuset med hänsyn till den förväntade nyttan. Empirisk metod Uppsatsens fokus är fäst vid en organisation och betraktas som en fallstudie vilket innebär att resultaten inte är generaliserbara. För att uppnå en god helhetsbild av organisationen samlades empirisk data in via samtalsintervjuer och dokumentanalys. Verksamhetsområden valdes utifrån ett systematiskt urval och intervjuer sammanställdes i tre olika fallbeskrivningar. En intervju genomfördes även med en representant för logistikgruppen som sammanställdes i en beskrivning av huvudplaneringens funktion och dess implementering. Analys Huvudplaneringen har en tydlig förankring i teoretiska metoder och baseras på teorier kring kapacitetsplanering. Metoden faller under det som Sveriges Kommuner och Landsting benämner ”matcha kapacitet och efterfrågan”. Huvudplanering skapar en medvetenhet kring vad som ska göras, hur mycket som ska göras och när det ska göras. Under intervjuer har det framkommit att huvudplanering skapat en förståelse för variationer i efterfrågan och hur resurser bäst bör användas för att matcha dessa variationer. Slutsats Analysen har lett oss fram till utformningen av ett prestationsmätningssystem för icke-finansiella prestationsmått och har sin utgångspunkt i strategin. Systemet kombinerar tre prestationsmått för att utvärdera effekten av huvudplanering. Dessa prestationsmått är effektivitet, kapacitetsutnyttjande och medarbetartillfredsställelse. Förslag till fortsatt forskning Vårt förslag till utvidgning av denna uppsats är att fortsätta följa införandet av huvudplanering på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och genomföra en utvärdering enligt föreslaget prestationsmätningssystem.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesLogistiksv
dc.relation.ispartofseries11/12:15sv
dc.subjectKapacitetsplanering, prestationsmått, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, huvudplanering, sjukvårdsv
dc.titleHuvudplanering på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, utformning av prestationsmått för framtida utvärderingsv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of Business Administrationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.type.degreeStudent essay


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post