Retoriska mönster i nutida brottsdomar

Abstract

Bakgrund och problem: I arbetet undersoks hur domstolar argumenterar i brottma.lsdomar. Kan man pasta att en domstol domer med hjarta och/eller hjarna? Hjarta i den meningen att kanslomassiga overvaganden tar styra vid domstolens bedomning av fallet och hjama i den meningen att logiska overvaganden i stallet far bestamma utgangen. Tanken, att domstolen domer med hjarna och hjarta, ar inte ny utan har funnits med sedan antiken. Da myntades de retoriska begreppen ethos, pathos och logos, som handlar om fomuft och kansla. Till dessa begrepp hor ocksa topiken och statuslaran, som handlar om hur man hittar argument som passar till fomuft och kansla, vilka i sin tur kan anvandas i en rattegang. I var tid finns mycket lite forskning om hur domstolama argumenterar retoriskt och det ar darfor intressant att undersoka detta. Syfte: Undersokningen syftar till att belysa retoriska monster i nutida brottmalsdomar utifran ethos, logos och pathos samt topiken och statuslaran. Avgransningar: Studien omfattar endast domstolens retoriska argumentering i domen i fraga om den tilltalade ar skyldig eller inte till garmngen. Metod och material: Fern brottmalsdomar har valts ut dar det firms en dom bade fran hovratten och fran tingsratten. Metoden utgors av en argumentationsanalys (kvalitativ metod) av domstolens argumentering. Resu I tat och sl utsatse r: Mina resultat visar att argumenteringen val foljer antikens retoriska monster for ethos, logos och pathos forutom topiken, som har anpassats till moderna forhallanden i vissa avseenden. Forslag till fortsatt forskning skulle kunna vara att undersoka kanslomas betydelse for utgangen av malet.