Pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur talar barn om att bli synliggjorda genom pedagogisk dokumentation?

Abstract

Syfte: I den nya reviderade läroplanen för förskolan är uppdraget att dokumentera varje barns utveckling och lärande förstärkt. Vad är det som ska dokumenteras och varför? Vad har det för betydelse för barnen att bli synliggjorda genom den pedagogiska dokumentationen som sker? Syftet med studien är att försöka ta reda på hur barn talar om att bli synliggjorda genom pedagogisk dokumentation. Studien visar också vilka egenskaper och förmågor som synliggörs mest i den pedagogiska dokumentationen.

Teori: Studien utgår ifrån en sociokulturell teori om barns lärande eftersom pedagogisk dokumentation handlar om att synliggöra barns lärande och om att utvärdera pedagogiskt arbete med barnen. Säljö (2002) menar att allt lärande, tänkande, kommunikation och fysiska handlingar är situerade i kontexter och att förstå kopplingen mellan sammanhang och individuella handlingar är kärnpunkten i ett sociokulturellt perspektiv.

Metod: Studien är en kvalitativ etnografisk fallstudie. Som datainsamlingsmetod har triangulering använts för att kunna belysa fenomenet från olika håll. Metodtrianguleringen består av deltagande observation, ostrukturerade intervjuer samt dokumentanalys. I studien har tyngdpunkten legat på deltagande observationer.

Resultat: Studiens resultat visar att de barn som deltog i studien inte talade om eller reagerade på att bli fotograferade och synliggjorda genom den pedagogiska dokumentationen. Resultaten visar också att de förmågor och egenskaper som synliggörs mest i den pedagogiska dokumentationen är ett görande. Barnen utför något på fotografierna ofta kopplat till mål i läroplanen för förskolan. Resultaten visar att i denna studie blev barnen inte tillfrågade först om de ville vara med på fotografierna, vart fotografierna skulle sättas upp eller vilka som skulle få se fotografierna. Resultaten diskuteras relativt ett specialpedagogiskt synsätt och utifrån ett maktperspektiv. Vem har egentligen makten att definiera ”goda barnet” som har egenskaper att utföra vad som anses vara ett bra lärande? Vad innebär det för de barn som av någon anledning behöver stöd?

Förhoppningen är att studiens resultat ska väcka tankar och frågor och leda till diskussioner och reflektioner kring, etik och människosyn.