Arbete med skolans lärmiljö. En möjlighet för ökad delaktighet

Abstract

Syfte: Studien fokuserar på sambandet mellan de åtgärder som skrivs i elevernas åtgärds-program på skol- och gruppnivå samt hur specialpedagogen och pedagoger/arbetslag främjar en god lärmiljö. Frågor som förtydligar syftet är: Vilken medvetenhet finns hos pedagogerna/arbetslagen när det gäller vikten av en bra lärmiljö? Hur används specialpedagogens stöd när åtgärdsprogram upprättas? Gör specialpedagogens medverkan vid skrivandet av åtgärdsprogram att fokus mer hamnar på skol- gruppnivå än om han/hon inte medverkat? Hur konstrueras åtgärder på skol- och gruppnivå som möjliggör för elever att delta i klassen?

Teori: Det sociokulturella perspektivet är studiens utgångspunkt och verktyg. Centralt i det sociokulturella perspektivet är studiet av hur människor lär och formas genom språk och kommunikation. Enligt Dysthe (2003) är de kommunikativa processerna förutsättningar för människans lärande och utveckling. I det sociokulturella perspektivet är språkets användning beroende av den praktik den ingår i. En praktik kan i det här fallet vara en skola.

Metod: Studien har en hermeneutisk forskningsansats där vikten läggs vid tolkning. Studien kan med den forskningsansatsen tolka och förstå texter i sitt meningssammanhang. För att uppnå studiens syfte och gå i linje med valt teoretiskt perspektiv och ansats har metoderna fokusgruppintervju och textanalys valts. Det textmaterial som analyserats har varit trans¬kri-berade intervjuer samt åtgärdsprogram. Tre arbetslag på tre olika skolor intervjuades och 24 åtgärdsprogram studerades.

Resultat: Pedagogerna har en medvetenhet om den goda lärmiljön som bygger på ett stort personligt engagemang, ett aktivt arbete med förhållningssätt gentemot kollegor och elever, arbete med självreflektion samt att för eleverna skapa trygghet och arbetsro. Ett flexibelt och kreativt tänkande finns också kring organisation och lokalanvändning. Det special¬peda¬gogiska stödet används rent praktiskt men i materialet framkommer inte om specialpedagogen har mer inverkan än andra yrkesgrupper i skolan när det gäller att sätta in åtgärder på skol- och gruppnivå. Det framkommer inte om specialpedagogen har ett sådant tänk på ett mer övergripande organisatoriskt plan. De åtgärder som konstrueras på skol- och gruppnivå har som värdeord förbereda, stötta, bemöta och anpassa.