Visa enkel post

dc.contributor.authorCalestam, Helena
dc.date.accessioned2012-10-29T11:12:35Z
dc.date.available2012-10-29T11:12:35Z
dc.date.issued2012-10-29
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/30790
dc.description.abstractSyfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka hur delaktighet och upplevelsen av mening i skolarbetet kan stärkas i en skola för alla, samt hur elevers aktiva reflekterande kring arbetet med elevplaner bidrar till det egna lärandet. Studien fokuserar både lärares och elevers perspektiv genom följande tre frågeställningar: 1. Hur skapas förutsättningar för elevers delaktighet? 2. Hur resonerar elever kring delaktighet? 3. Hur ser elever och lärare på betydelsen av elevplaner? Teori: Studiens etnografiska ansats tar sin teoretiska utgångspunkt i Meads symboliska interaktionism (Mead, 1976). Människan försöker överbrygga klyftan mellan sig själv och omvärlden genom interaktion med sociala och fysiska objekt. Det talade och skrivna språket är redskap för att individen ska bli medveten om sig själv och kunna sätta sig i in i andras perspektiv. Språket, beteendena och föremålen utgör en uppsättning symboler som får en för aktörerna delad innebörd och mening. För att studera lärandet kopplas ansatsen till det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2005). Kunskap är subjektivt och konstrueras av individen genom kommunikation och socialt samspel. Metod: Etnografisk metod har använts vid genomförandet av studien. Deltagande observationer gjordes i en klass (år 4) på en skola där man medvetet arbetade med elevers delaktighet genom bedömning för lärande (formativ bedömning). En av klassens lärare och skolans specialpedagog intervjuades. Informella och formella intervjuer genomfördes med enskilda elever, elever i par och i grupp. Två av de enskilda eleverna valdes ut för att de hade ett åtgärdsprogram. Dokumenten som har analyserats är individuella utvecklingsplaner, åtgärdsprogram samt dokument med riktlinjer för upprättande av åtgärdsprogram. Analysen har skett genom en abduktiv tolkningsprocess (Fangen, 2004). Resultat: Elevers delaktighet gynnas av en miljö och ett arbetssätt som möjliggör social interaktion och interaktion med fysiska objekt. Individuella utvecklingsplaner med mål och kunskapsnivåer beskrivna på ett sätt som alla elever förstår, påverkar elevernas delaktighet i bedömningen av sina prestationer. Det gör även elevledda utvecklingssamtal. Eleverna kände delaktighet i betydelsen engagemang men inte i betydelsen inflytande. Resultatet visar att arbetet med de individuella utvecklingsplanerna hade en positiv effekt på alla elevers medvetenhet, men också att det kan finnas en viss risk för stress och maktlöshet för elever som har svårare att nå målen. Elevernas engagemang, medvetenhet och motivation kopplas i huvudsak till de individuella utvecklingsplanerna. I arbetet med åtgärdsprogrammen användes också den formativa bedömningen, men dokumentet framstod i övrigt i första hand som ett arbetsredskap för de professionella, för att få alla elever att nå kunskapsmålen.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesMagisteruppsatssv
dc.relation.ispartofseriesVt12-IPS-25 SPP600sv
dc.subjectdelaktighetsv
dc.subjectindividuella utvecklingsplanersv
dc.subjectåtgärdsprogramsv
dc.subjectformativ bedömningsv
dc.subjectmotivationsv
dc.titleDelaktighet och mening för alla elever. En etnografisk studie om elevplaner som redskap för elevers lärande i den pedagogiska praktikensv
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of education and special educationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogikswe
dc.type.degreeStudent Essayeng


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post