Kyrokoherdens arbetsrättsliga ställning

Abstract

Vid millennieskiftet år 2000 skiljdes kyrkan från staten. Verksamheten förlades i den nyinrättade associationsformen registrerat trossamfund. Rent arbetsrättsligt genomfördes personalövergången genom beaktande av reglerna om verksamhetsövergång i MBL § 6 b.

Efter skiljandet kyrka – stat är Svenska kyrkan enligt lag ett registrerat trossamfund. Lagen definierar och uppdrar åt Svenska kyrkan att vara ett evengelisk-lutherskt trossamfund som framträder i församlingar och stift. Den är en öppen folkkyrka som i samverkan mellan demokratisk organisation och kyrkans ämbete genom sina församlingar tillhandahåller en rikstäckande verksamhet. Församlingens grundläggande uppgifter är enligt lag att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva mission och diakoni. Stiftets grundläggande uppgift enligt lag är att främja och ha tillsyn över församlingslivet och för varje stift skall det finnas en biskop.

För att kunna genomföra dessa uppgifter finns det anställd personal inom de olika organisatoriska enheterna för Svenska kyrkan. Sammanlagt finns det totalt cirka 25000 anställda inom Svenska kyrkan varav cirka 3500 är präster i aktiv tjänst. Av prästerna innehar lite drygt 1000 tjänst som kyrkoherde. Arbetsgivare för personalen är den demokratiskt tillsatta styrelsen inom respektive organisatoriska enhet. Ansvaret för verksamheten inom församlingen tillkommer kyrkoherden.

Eftersom Svenska kyrkan som organisation är rikstäckande så innebär det att många är anställda inom det som betecknas som glesbygdsområden. Kyrkoherdens ansvarsområde omfattar därmed en viktig del av sysselsättningsmöjligheterna på landsbygden. Diakonal verksamhet kompletterar och ersätter även i många fall den sociala service som såväl storstads- som landsbygdskommuner inte klarar av att ställa upp med.

Uppsatsen behandlar det arbetsrättsliga förhållande som omger det verksamhetsområde som utgör kyrkoherdens ansvarsområde.