| dc.description.abstract | Syfte: Studiens syfte är ta reda på hur lärare resonerar kring användningen av digitala lärverktyg i arbetet med elever i läs- och skrivsvårigheter och deras kompetens inom området.
Frågeställningar:
• Hur använder lärare digitala lärverktyg i arbetet med elever i läs- och skrivsvårigheter?
• Hur resonerar lärare kring de digitala lärverktygens påverkan på elevens kunskapsutveckling?
• Hur förs resonemang kring kompetens och kompetensutveckling?
• Vad anser lärare om kommunens satsning på digitala lärverktyg?
Teori: Studien genomfördes inom det specialpedagogiska området. Den teoretiska ansatsen finns inom den kvalitativa forskningsgrenen som lyfter fram tolkning och förståelse av människors tankar, uppfattningar och erfarenheter. I bearbetning av data används den hermeneutiska spiralen (Ödman, 2007). Därtill används olika specialpedagogiska perspektiv för att belysa studien utifrån ett delaktighets- och inkluderingsperspektiv.
Metod: Detta är en kvalitativ studie, som genomfördes med hjälp av redskapet enkät. På detta sätt kunde fler informanter delta i studien. Det är den kvalitativa forskningens filosofi, att få ta del av människors skilda uppfattningar, tankar, erfarenheter och resonemang, som belyses i denna studie (Stukát, 2005).
Resultat: Informanterna anser att de digitala lärverktygen ökar lärarens möjlighet att individualisera och variera undervisningen, vilket de tror kan påverka elevernas kunskapsutveckling positivt. Resultatet visar att informanterna använder datorn tillsammans med talsyntes och rättstavningsprogram, för att utveckla elevens skrivförmåga och detta gäller framför allt eleven med finmotoriska svårigheter. De använder även digitala lärverktyg för att eleven ska kunna ta del av texter och läromedel, samt utveckla stavning och förståelse. De hinder som lyfts fram av informanterna är bland annat, att användningen av digitala lärverktyg bidrar till minskat lärarstöd till eleven och att lärarens kontroll över vad eleven kan och gör försämras.
Lärverktygens påverkan på elevens kunskapsutveckling, anses svårbedömd. Informanterna anser dock att eleverna skriver allt längre och mer avancerade texter och att elevens motivation till att träna på sina svårigheter ökar.
Studiens resultat visar att behovet av kompetensutveckling är stort, speciellt inom området läs- och skrivsvårigheter. Den kompetensen finns, enligt informanterna, övervägande hos specialpedagoger/speciallärare. Möjligheter till fortbildning finns, men flera informanter menar att arbetstiden inte räcker till detta.
Det anses att kommunen gör en stor och bra satsning inom området digitala lärverktyg, men att kompetensutveckling av lärare skulle skett innan satsningen inleddes. Ett par informanter menar att kommunen också bör satsa på fler speciallärare och personal i skolan. | sv |
