Station Haga - En studie om Västlänkens sociala konsekvenser på lokalområdesnivå

Abstract

I Göteborg pågår planeringen för en ny tågtunnel som ska binda samman pendeltågstrafiken till genomgående linjer. Västlänken, som den kallas, går under centrala staden och två nya stationslägen ska etableras. Trafikplaneringen har en viktig social dimension som inte alltid uppmärksammas i tillräckligt stor utsträckning. Infrastrukturella förändringar påverkar livet i staden, samt hur platser används och uppfattas. I Sverige finns inget lagkrav på att kartlägga sociala konsekvenser av ingrepp och projekt, något som däremot gäller för miljökonsekvenser. Trots det har en trend av att upprätta sociala konsekvensbeskrivningar vuxit fram de senaste åren. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur etableringen av nya stationslägen påverkar det sociala livet i lokalområdet. Studiens syfte operationaliseras genom en fallstudie där en av Västlänkens stationslägen, närmare bestämt Station Haga, valts ut som undersökningsområde. Avsikten är att besvara följande frågor: • Hur ser planerna för Station Haga ut vad gäller lokalisering och utformning? Vilka fysiska förändringar kommer att äga rum i och med stationsetableringen? • Hur ser platsens nuvarande fysiska och sociala karaktär ut? Vilka funktioner har den och vilken betydelse har dessa funktioner för lokalinvånare och besökare? Vilka verksamheter förekommer i området och vad har dessa för intressen i förhållande till platsen? • Vad har besökare, invånare och verksamma i området för uppfattningar om det planerade stationsläget? Vilka konsekvenser kan Station Haga tänkas få för platsen? Undersökningen är inspirerad av olika ramverk för sociala konsekvensanalyser. Tillsammans med teoretiska resonemang om vad som karakteriserar socialt hållbara stadsrum utgör dessa ramverk studiens analytiska förståelseram. För insamlingen av data har ett antal olika metoder tillämpats såsom observationer, en frågeundersökning, samtalsintervjuer och dokumentgranskning. Resultatet visar att Station Haga hamnar i ett område med stora sociala värden. Stationsentréerna som är på förslag hamnar på var sin sida Hagaparken som är en uppskattad rekreations- och avkopplingsyta för vuxna och barn. Parken och dess omgivning har dessutom ett stort kulturhistoriskt värde och förknippas med en stark identitet av invånare och lokala aktörer. Enligt prognoser beräknas stationen få 20 000 - 30 000 av- och påstigande dagligen. Det ökade folkflödet kommer rimligen att få konsekvenser både för Hagaparken och omgivningen. I praktiken handlar det om ett flertal aspekter. För det första kan genomströmningen i parken öka vilket, i sämsta fall, får negativa effekter för parkens funktion och karaktär. Vad gäller miljöerna omkring parken antas de få en mer urban och kommersiell profil. Många av verksamheterna i området är positiva till stationen då den, utifrån deras perspektiv, innebär större tillgänglighet och tillväxtmöjligheter. Det finns dock en viss oro för att ökad attraktionskraft i området kommer att medföra höjda fastighetspriser och hyror. En sådan utveckling vore negativt för områdets småskaliga karaktär. Att området får en mer urban karaktär kan också innebära fler kvällsöppna ställen vilket vore negativt ur ett boendeperspektiv. Vad gäller tryggheten i området kan nyetableringar och ett ökat folkliv få positiva effekter, i synnerhet om detta sker i anslutning till huvudentrén. I slutändan är ansvaret för stationsområdets utveckling delat och hänger på flera instanser. Trafikverket kan dock påverka utfallet och förutsättningarna genom en stationsutformning som tar hänsyn till platsens förutsättningar och värden.