Åtgärdsprogram - till vilken nytta? En studie över upprättade åtgärder efter nationella prov i år 3 och pedagogers resonemang runt arbetet med elever i behov av stöd

Abstract

Syfte: Studiens syfte var att studera hur upprättandet av åtgärder efter de nationella proven i år 3 i svenska och svenska som andra språk eventuellt kunde leda till att elever nådde kunskapskraven i år 6 samt att ta del av pedagogers resonemang runt de åtgärder man skrivit fram.

Teori: Den teoretiska ramen utgick från ett sociokulturellt perspektiv där grunden är att lärande sker i det sociala samspelet. För att människan ska utvecklas och gå vidare i sitt lärande behövs stöd och utmaningar från omgivningen. Kommunikation och delaktighet är viktiga inslag i ett sociokulturellt perspektiv.

Metod: Studien hade som utgångspunkt en kvalitativ forskningsansats. Empirin utgjordes av halvstrukturerade intervjuer med totalt sju pedagoger och insamlade elevdokument från sexton elever som analyserades och tolkades utifrån en hermeneutiskt inspirerad tolkningsansats.

Resultat: Pedagogerna använde nationella proven både för summativ och formativ bedömning. Flera av pedagogerna betonade vikten av att bedömningen var likvärdig då jämförelser görs mellan skolor och kommuner. Kunskaperna som nationella proven gav vill pedagogerna att skolorna använde sig av på ett bättre sätt. Det förebyggande arbetet lyftes fram av pedagogerna som ett framgångsrikt sätt för alla elevers utveckling.

Ungefär hälften av åtgärdsprogrammen i studien hade elevernas kunskapsprofil från de nationella proven som mål på skol- och gruppnivå. På individnivå fanns också allmänt hållna delmål och åtgärder vilket försvårade en utomståendes förståelse för vad som avsågs.

Studien visade att 10 av de 16 elever som deltog i studien och därmed inte var godkända på nationella proven i årskurs 3 var godkända på nationella proven i årskurs 6 i ämnet svenska/svenska som andraspråk. Samtliga elever som var underkända i årskurs 6 var underkända i någon skrivuppgift. Av den empiri vi tog del av för undersökningen framkom inte att det var väl framskrivna åtgärder eller korrekt skrivna åtgärdsprogram som var avgörande för att eleverna nådde kunskapskraven. Det verkade vara andra faktorer som påverkade elevernas möjligheter att nå kunskapskraven.