Matematikundervisning genom problemlösning – en väg till förståelse och engagemang inom matematiken

Abstract

Sammanfattning Examensarbetet syftar till att synliggöra möjligheterna att lära elever i årskursmatematik genom problemlösning. Huvudfrågornas avsikt är att utröna vilket engagemang eleverna visar utifrån kognitiva, beteendemässiga och känslomässiga aspekter samt vilken förmåga eleverna har att föra matematiska resonemang vid arbetet med rika matematiska problem vilkas syfte är att initiera till matematiska idéer och resonemang. Ämnesvalet baseras på tidigare erfarenheter av ett matematikutvecklingsprojekt under min verksamhetsförlagda utbildning.

Metodvalet resulterade i en etnografisk fallundersökning med etnometodologisk ansats. Tre datainsamlingsmetoder användes: lärarintervjuer vilka baseras på lärarens observationer, elevintervjuer samt mina egna observationer vilka innefattar fältanteckningar och inspelade elevsamtal. Dessa tre perspektiv har möjliggjort triangulering vilket förhöjer resultatets tillförlitlighet. Insamlad data kategoriserades utifrån huvudfrågorna. Utifrån dessa kategoriserades de tre datainsamlingsmetoderna vilka sedan analyserades utifrån ett antal underkategorier som baseras på de observationspunkter samt intervjufrågor som använts för att operationalisera huvudfrågorna.

Resultatet visar att elevernas engagemang är stort vid arbetet med rika matematiska problem. Även elever som tidigare visat sig oengagerade och negativt inställda till matematikundervisningen visar stort engagemang. Engagemanget grundar sig i den glädje och tillfredställelse eleverna upplever då de aktivt är med och bygger upp sin kunskap vilket ger en ökad förståelse för matematiken; samtidigt som de lyckas lösa ett problem som de först upplevde som svårt. Resultatet visar även att eleverna har förmåga att föra matematiska resonemang vid arbetet med rika matematiska problem men att de initialt behöver undervisas i olika problemlösningsstrategier samt representationsformer. Detta för att de till fullo skall kunna utveckla sina förmågor att föra matematiska resonemang kring sina matematiska idéer och dra generella slutsatser.

Undervisningsmetoden är relevant för läraryrket då den bidrar till att stimulera elevers förståelse och intresse för matematiken samt skapar förutsättningar för läraren att nå alla elever utifrån deras nivå. Detta gynnar framförallt elever som känner sig omotiverade till matematiken och upplever den som svår.